Regeringen vill bredda Sveriges luftvärn så att även civilbefolkningen får skydd mot luftangrepp. Ett nytt territoriellt luftvärn ska börja byggas upp för 15 miljarder kronor.
Erfarenheterna från Ukraina visar att civilbefolkningen får lida svårt av ryska luftangrepp.
– Blir det krig i traditionell betydelse så skonas absolut inte civil infrastruktur, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Regeringen satsar nu 15 miljarder kronor på ytterliga förstärka och bredda det svenska luftvärnet.
Pengarna ska användas för att Försvarsmakten ska sätta upp ett antal luftvärnskompanier som ska vara rörliga, men knutna till avgränsade geografiska områden.
Hittills har det svenska luftvärnet främst handlat om att skydda militära förband och militär infrastruktur mot attacker från stridsflyg, robotar och drönare. Till exempel har miljardsatsningar gjorts det senaste året på att skydda armébrigaderna och marinens korvetter.
Både militärt och civilt
Även de nya territoriella luftvärnskompanierna ska skydda militära förband och det militära försvarets mobiliseringsförmåga. Men enligt regeringen ska de också kunna användas för skydd av civil infrastruktur, som hamnar, broar, sjukhus, kärnkraftverk och städer.
Luftvärnssystemen som kompanierna ska utrustas med ska vara korträckviddiga. De kan framförallt användas mot helikoptrar, drönare och låg flygande stridsflyg. Däremot inte robotar och stridsflyg på hög höjd.
– Detta är ett komplement till det vi redan har. Vi har lagt ned stora summor på att köpa in mer potenta luftvärnssystem som skyddar mot andra faror, säger Kristersson.
De senaste tre åren har regeringen beslutat om satsningar inom området för nära 40 miljarder kronor, exempelvis luftvärn för kort- och medelräckvidd av typen Iris-T till armén och CAMM-robotar till korvetterna.
Sedan 2023 har Sverige två batterier för Patriotrobotar, som kan användas mot medel- och långdistansrobotar.
Stora behov
Natos generalsekreterare Mark Rutte sade förra sommaren att Natoländerna i snitt behöver öka sitt luft- och robotförsvar med 400 procent.
Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist välkomnar regeringens nya satsning, men kritiserar den också.
– Det här kommer inte att täcka de breda och stora behov som finns.
En första beställning till industrin av det nya luftvärnet planeras första kvartalet 2026. De 15 miljarderna som avsätts ingår i redan överenskomna budgetramar för försvaret de kommande åren.
