loadingFlykting- och asylmottagningen i EU har skapat bitvis hätska diskussioner om hur fördelningen av mottagna skyddsbehövande ska fördelas mellan länderna. Foto: M-Production/Shutterstock
Flykting- och asylmottagningen i EU har skapat bitvis hätska diskussioner om hur fördelningen av mottagna skyddsbehövande ska fördelas mellan länderna. Foto: M-Production/Shutterstock
Inrikes

Omdiskuterad EU-styrning av migrationen tar form

Olle Felten

Migrationen till EU skapar debatt. Från vänster krävs en friare migration och från höger ställs det krav på skärpta regler. Men försöken att etablera en gemensam asyl- och migrationspolitik i EU är nära att lyckas.

EU:s nya lagstiftningspaket om migrationen, Asyl- och migrationspakten, omfattar totalt nio förordningar. Den första, som fastställdes formellt i december 2021, handlar om inrättandet av EU:s asylbyrå. De övriga åtta förordningarna ligger för beslut hos rådet, efter en lång och snårig process. Se den lilla artikeln uppe till höger.

Förutom asylbyrån, EUAA, som är en omstöpning av det 2011 inrättade asylstödskontoret, och som är lokaliserat till Valetta på Malta, innehåller asyl- och migrationspakten åtta olika förslag till förordningar.

Migrationen till EU-länderna

2022 gav EU-länderna omkring 383 700 personer skydd. 632 400 asylbeslut fattades i första instans, i 49 procent beviljades skydd:

• 143 000 personer fick flyktingstatus

• 101 700 personer fick status som subsidiärt skyddsbehövande

• 65 900 fick humanitär status

Ytterligare 217 500 slutliga beslut fattades efter överklagande, varvid 29 procent fick stanna:

• 27 000 med flyktingstatus

• 17 500 med status som subsidiärt skyddsbehövande

• 28 600 med humanitär status.

Under första halvåret 2023 ökade andelen godkända asylansökningar. Av 342 400 asylbeslut i första instans var 53 procent positiva:

• 69 500 med flyktingstatus

• 63 300 med status som subsidiärt skyddsbehövande

• 48 900 med humanitär status.

I slutet av juli 2023 väntade 955 200 asylärenden på ett avgörande, vilket är 25 procent mer än ett år tidigare (764 100).

Eftersläpningen har fortsatt att öka sedan mitten av 2021.

Källa: EU-kommissionen

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFlykting- och asylmottagningen i EU har skapat bitvis hätska diskussioner om hur fördelningen av mottagna skyddsbehövande ska fördelas mellan länderna. Foto: M-Production/Shutterstock
Flykting- och asylmottagningen i EU har skapat bitvis hätska diskussioner om hur fördelningen av mottagna skyddsbehövande ska fördelas mellan länderna. Foto: M-Production/Shutterstock
Inrikes

Omdiskuterad EU-styrning av migrationen tar form

Olle Felten

Migrationen till EU skapar debatt. Från vänster krävs en friare migration och från höger ställs det krav på skärpta regler. Men försöken att etablera en gemensam asyl- och migrationspolitik i EU är nära att lyckas.

EU:s nya lagstiftningspaket om migrationen, Asyl- och migrationspakten, omfattar totalt nio förordningar. Den första, som fastställdes formellt i december 2021, handlar om inrättandet av EU:s asylbyrå. De övriga åtta förordningarna ligger för beslut hos rådet, efter en lång och snårig process. Se den lilla artikeln uppe till höger.

Förutom asylbyrån, EUAA, som är en omstöpning av det 2011 inrättade asylstödskontoret, och som är lokaliserat till Valetta på Malta, innehåller asyl- och migrationspakten åtta olika förslag till förordningar.

Migrationen till EU-länderna

2022 gav EU-länderna omkring 383 700 personer skydd. 632 400 asylbeslut fattades i första instans, i 49 procent beviljades skydd:

• 143 000 personer fick flyktingstatus

• 101 700 personer fick status som subsidiärt skyddsbehövande

• 65 900 fick humanitär status

Ytterligare 217 500 slutliga beslut fattades efter överklagande, varvid 29 procent fick stanna:

• 27 000 med flyktingstatus

• 17 500 med status som subsidiärt skyddsbehövande

• 28 600 med humanitär status.

Under första halvåret 2023 ökade andelen godkända asylansökningar. Av 342 400 asylbeslut i första instans var 53 procent positiva:

• 69 500 med flyktingstatus

• 63 300 med status som subsidiärt skyddsbehövande

• 48 900 med humanitär status.

I slutet av juli 2023 väntade 955 200 asylärenden på ett avgörande, vilket är 25 procent mer än ett år tidigare (764 100).

Eftersläpningen har fortsatt att öka sedan mitten av 2021.

Källa: EU-kommissionen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024