Med Artemis 2 har människan återigen färdats mot månen, inte som symbolik utan som början på en ny maktordning där rymden spelar en avgörande roll för ekonomi, säkerhet och inflytande. Det skriver den geopolitiske analytikern Hugo Hobring.
Samtidigt tar Sverige ett steg som riskerar att passera obemärkt. Regeringen har slagit fast en ny strategi för rymd, försvar och säkerhet, där rymden kopplas direkt till totalförsvaret och Sveriges handlingsfrihet. Nu följer konkreta satsningar. Hundratals miljoner investeras i svenska satelliter och i kapacitet att verka i rymden, samtidigt som Esrange byggs ut för uppskjutningar från svensk mark. Det som tidigare varit ambitioner blir nu politik.
Detta är kärnan. Sverige tar steget från användare till rymdnation. Rymden är inte längre ett forskningsfält vid sidan av. Den är en marknad, en infrastruktur och en maktfaktor som driver innovation, industri och nya företag. Samtidigt är tekniken dubbel. Samma system används för klimatdata och kommunikation som för underrättelser och militär förmåga.
Rymden är samtidigt inte längre ett neutralt område, utan en del av det säkerhetspolitiska landskap där konflikter redan utspelar sig. Störningar av satellitsystem, cyberangrepp och riktade operationer mot rymdinfrastruktur visar att beroendet av rymden också innebär sårbarhet.
Kompetens samlas där systemen utvecklas.
Erfarenheterna från Ukraina har gjort detta tydligt, där tillgång till satelliter har varit avgörande för både militär förmåga och civila funktioner. I ett sådant läge innebär avsaknaden av egen kapacitet inte bara ett ekonomiskt beroende, utan också en begränsning av den nationella handlingsfriheten.
Länder som bygger rymdförmåga stärker inte bara sin ekonomi utan också sin position, eftersom tillgång till data och infrastruktur ger inflytande i internationella samarbeten. I Europa blir detta allt tydligare, där frågan om strategisk autonomi i rymden växer i betydelse och där medlemsstater med egen kapacitet får större inflytande.
Här går den avgörande skiljelinjen. Ska Sverige vara en aktör eller en beroende användare? Med Esrange och vårt läge i norr har Sverige bättre förutsättningar än de flesta, eftersom satelliter i polära banor passerar här och både uppskjutningar och datamottagning kan ske från svensk mark. Det gör oss till en naturlig nod i Europas rymdsystem.
Men en nod utan egen kapacitet är bara en mellanhand. Det är därför regeringens strategi spelar roll. Den pekar ut en riktning mot egen förmåga, minskat beroende och en tydligare roll inom EU. Sverige ska inte bara delta, Sverige ska bidra.
Detta är också en näringslivsfråga. Företag söker sig dit där infrastrukturen finns, där uppskjutningar sker och där data byggs upp. Innovation följer investeringar. Kompetens samlas där systemen utvecklas. Om Sverige bygger detta kommer företag och kapital att följa.
Hugo Hobring
Geopolitisk analytiker och entreprenör
