Restaurangbranschen befarar att drabbas när momsen sänkts på mat i butik och för avhämtning men inte på restaurangtjänster. Regeringen tror att det extra tillskottet för hushållen gör att fler har råd att äta ute.

Sänkningen av matmomsen från 12 till 6 procent den 1 april fick genomslag direkt, enligt granskningar i medier och redovisningar från dagligvaruföre­­tag. I en del butiker har sänkningen genomförts exakt på öret, vilket lett till en del udda priser.

Men det är inte all mat som fått sänkt moms. Om man beställer en pizza på en restaurang och väljer att ta med den i en kartong kommer de nya 6 procenten att läggas på priset, men om man väljer alternativet ”sitta här” blir det i stället de gamla 12 procenten.

– Det är en bristande logik i 
beslutet. Samma mat ska ha sam­­ma moms, säger Visitas 
kom­­­­munikationschef Carl Jo­­han Swanson till Epoch Times.

Visita, den svenska besöksnäringens bransch- och arbetsgivarorganisation, är kritisk till att regeringen gör skillnad på mat och mat genom att inte inkludera restaurangmomsen i sänkningen.

– Det här riskerar att få konsekvenser. Konsumtion kan kom­­­ma att flytta från restauranger till livsmedelshandel och takeaway, säger Swanson.

Han konstaterar att såväl re­­staurang- som cateringbranschen kan drabbas av den snedvridning av konkurrensen som momsglappet innebär.

Det är ingen tvekan om att restaurangmomsen har betydelse för antalet sysselsatta.

Carl-Johan SwansonKommunikationschef, Visita

– Lunchrestauranger som inte har möjlighet att ha takeaway­service står helt utan möjlighet att ta del av momssänkningen. Andra kommer säkert att kunna kompensera genom att öka andelen hämtmat.

– Det blir en stor förändring när fler gäster tar med sig maten i stället för att äta på plats. Det påverkar många delar av verksamheten, allt ifrån personalstyrka till förpackningar, säger Swanson.

Sänkningen av matmomsen syftar till att hålla uppe hushållens köpkraft efter en period av hög inflation. ”Svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur med hög arbetslöshet. I detta ekonomiska läge är det viktigt att stötta hushållens ekonomi”, skriver regeringen i den proposition som ligger till grund för sänkningen.

Den kommer också ”väl taj­mad” med oron i omvärlden, framför allt det som händer i Mellanöstern, menar finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Det här är ett sätt att ge återbäring till väldigt många som har kämpat i flera år, säger Svantesson i en intervju med TV4.

– Det har varit en tuff tid för många och det här kommer att göra skillnad.

I drygt 13 år har momsen på all mat, både restaurangmat och mat i butik, varit 12 procent. Den sänkning till 6 procent som nu genomförts är tillfällig. Den 1 januari 2028 är det meningen att all mat åter ska beläggas med 12 procent.

Regeringen medger att det kan uppstå problem med gränsdragning mellan vad som är restaurangmat och inte. Detta påpekades också av flera remissinstanser, bland andra Daglig­varuleverantörerna, Livsmedelsföretagen och LRF.

”I de fall sådana gränsdragningsfrågor uppkommer får dessa avgöras i rättstillämpningen. Tidigare domstolspraxis som berör liknande gränsdragningsfrågor bör kunna vara vägledande”, skriver finansdepartementet i lagförslaget.

I propositionen framgår även att det finns risk för ”konkurrenssnedvridningar i förhållande till andra varor och tjänster” när momsen sänks på ett område.

Det är just det restaurang- och cateringbranschen är oroliga för.

Det finns också en oro för administrativt trassel. Restauranger och kaféer som erbjuder avhämtning måste exempelvis ha kassasystem som kan skilja mellan hämtmat och mat som serveras på plats, beroende på vad kunden väljer.

Än är det för tidigt att säga hur 
den nya momsskillnaden kom­mer att påverka restauranger och cateringfirmor, om den alls gör det, men Visitas medlemsföretag uttrycker en oro för att det på sikt kan bli sämre lönsamhet.

– Det här har inte hunnit slå igenom än, men företag har i kontakt med oss uttryckt oro för de här förändringarna. Ett restaurangföretag med egna serveringsytor, servitörer och diskare har betydligt fler anställda än de som inte har sådana personalgrupper, säger Carl Johan Swanson.

Regeringen räknar för sin del med att det extra tillskott i plånboken som matmomssänkningen ger kan öka hushållens marginaler så att fler har råd att äta på restaurang, vilket åtmin­s­­tone till en del skulle motverka snedvridningen.

Swanson hoppas att momssänkningen verkligen blir tillfällig som den är konstruerad nu. Visitas chefsekonom Thomas Jakobsson har sagt sig vara skeptisk till att den regering som tillträder efter valet, oavsett färg, faktiskt kommer att genomföra den planerade höjningen. Swanson är inte heller säker.

– Om den skulle permanentas, vilket en del politisk logik talar för – och jag är själv tveksam till att politikerna vill säga ”nu höjer vi matpriserna igen” – menar vi att man behöver göra om den så att även mat på restaurang omfattas.

Man skulle enligt Swanson behöva göra som 2012, helt enkelt.

Situationen med olika moms­­­-
satser för restaurang- och livsmedelsbranschen och tillhörande problem med gränsdragning och administration är nämligen inte ny. Fram till 2012 var restaurangtjänster i Sverige belagda med normalmomsen 25 procent, vilket var den högsta restaurangmomsen i EU, medan livsmedel beskattades med 12 procent. För att komma till rätta med glappet, och även för att främja sysselsättningen i branschen, harmoniserades restaurangmomsen med matmomsen den 1 januari 2012.

– Den gången skapades tusentals jobb. Den sänkningen var visserligen större, men det är ingen tvekan om att restaurangmomsen har betydelse för antalet sysselsatta.

En utvärdering som Konjunkturinstitutet gjorde tre år efter 2012 års sänkning visade att priserna över lag hade gått ner med runt 5 procent och att restaurangbranschen hade runt 6 000 fler sysselsatta än om momsen inte hade sänkts. Lönerna bedömdes också ha höjts mer än de annars hade gjort.

De kontakter Visita har med medlemsföretagen med anledning av momsomläggningen handlar inte bara om hur man ska parera snedvridningen av konkurrensen, berättar Swanson, utan också om extra administ­rativa kostnader och gränsdragningsproblem som ställer till det. Risken att oavsiktligt göra fel när man redovisar skatt har ökat.

Visita har ”så många samtal vi bara kan” med politiker för att övertyga dem om att även inkludera momsen på restaurangmat, säger kommunikationschefen.

Han framhåller att den största snedvridningen av konkurren­­sen, i Visitas ögon, egentligen inte är den som uppstår mellan sittande gäster och hämtmat.

– Den är mellan restaurangbranschen i stort och livsmedels­handeln. De har ju en hel del färdigmat, och de gynnas av att ha lägre moms.

Swanson lyfter också fram att momsskillnaden skulle kunna få indirekta effekter i samhället genom förändrade vanor.

– Om folk går mindre på re­­staurang och sitter mer hemma kan det i förlängningen få följder för stadsmiljön och annat.

Regeringens slutsats är att fördelarna med att bara sänka matmomsen övertrumfar de negativa effekterna och ”är inte beredd att nu sänka mervärdesskatten även på restaurang- och cateringtjänster”, som det formuleras i propositionen.

Den sammanvägda bedömningen är att det väger tyngre att stötta hushållens ekonomi i en tid av svag konjunktur och efter en tid av inflation, inte minst kraftigt stigande matpriser, än att ta hänsyn till invändningarna om snedvridning.

Enligt regeringen är det särskilt lämpligt att tillfälligt sänka matmomsen eftersom åtgärden tros slå igenom ”nästan fullt ut” på matpriserna. Att det verkligen blir så behöver dock följas upp, och regeringen har gett uppdraget till Konsumentverket och Konjunkturinstitutet. Statistiska centralbyrån har också en roll.

– Domen från svenska folket blir väldigt hård om man höjer priser oskäligt, säger finansminister Svantesson till Svenska Dagbladet.

Regeringskansliets finansiella kalkyl säger att statens skatteintäkter minskar med 37,2 miljarder som en följd av momssänkningen. Det största tappet (drygt 21 miljarder) sker under 2027. Trots att den är tillfällig bedöms sänkningen också få en liten varaktig effekt på minus 0,24 miljarder.