Höga arbetsgivaravgifter gör det dyrare att anställa i Sverige och försämrar företagens möjligheter att konkurrera med motsvarande verksamheter i andra EU-länder. Särskilt små och medelstora företag drabbas när arbetskraften är den största kostnaden. Det skriver utredaren Nima Sanandaji och förbundsordförande för Småföretagarnas riksförbund, Ghassan Ghaziri.

Sverige skiljer sig på många sätt från övriga Europa, där ett exempel är vad arbetsgivare tvingas betala i arbetsgivaravgifter. Oavsett bransch ser vi att svenska företag betalar högst andel av lönesumman i arbetsgivaravgifter i hela Europa. I de flesta branscher går hela 10 procentenheter mer av de totala lönekostnaderna till arbetsgivaravgiften jämfört med genomsnittet för EU-länderna. Inom hotell och restaurang är skillnaden minst, bara 3 procent, eftersom avtalade förmåner, utöver grundtryggheten, är mindre omfattande här. Inom it och kommunikation, där avtalade förmåner är vanligt förekommande, utgörs hela 12 procentenheter mer av den totala lönesumman i Sverige av arbetsgivaravgifter.

Ett exempel är ett vanligt svenskt tillverkande verkstadsföretag. Småföretagarnas riksförbund har analyserat fyra typiska verkstadsföretag med 15 anställda i genomsnitt. Dessa betalar i genomsnitt drygt 1,2 miljoner kronor extra i arbetsgivaravgift, jämfört med jämförbara företags lönekostnader i ett genomsnittligt EU-land. Det är med andra ord 83 070 kronor extra per anställd och år som går till arbetsgivaravgifter. 

Sverige tjänar inte på att ha stora dolda skatter som del av arbetsgivaravgifterna. 

Sverige går numera att jämställa med andra europeiska ekonomier och behöver därför konkurrera på villkor därefter. I praktiken beskattas svenska företag extra hårt utan att det leder till bättre välfärd. Resultatet blir i stället att en hel del ekonomisk aktivitet trängs undan; den som kan reparera lastbilen eller köpa byggkomponenter i Polen gör det. Inte för att medarbetarna i det svenska verkstadsföretaget jobbar sämre, eller att för mycket sociala förmåner läggs på lönen – förklaringen är att en hög dold skatt utan förmåner belastar priset på arbete i Sverige.

Företagen i Sverige betalar i genomsnitt 9,6 procent extra av lönesumman i lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter, jämfört med genomsnittet för EU-27. För tillverkande företag som i exemplet i beräkningen är skillnaden hela 11,4 procent. Näringslivet i Sverige skulle belastas med 156 miljarder kronor mindre totalt i lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter årligen om nivån legat som i genomsnittet för EU-27. En orimlig konkurrensnackdel uppstår därmed i och med att Sverige har högsta de facto arbetsgivaravgifterna i de flesta branscher i näringslivet. Effekten blir att särskilt små och medelstora företag drabbas eftersom arbetskraften vanligtvis utgör den största kostnadsposten.

Ett andra perspektiv kan handla om att se på den del av arbetsgivaravgiften som inte ger sociala förmåner för den enskilde. Även här ligger Sverige klart högst i världen sett till den omfattande skattebörda som finns i form av arbetsgivaravgifter som inte är sociala avgifter utan en ren dold skatt. De flesta utvecklade OECD-länder har inte ens en sådan skatt och de som har det har en betydligt lägre nivå jämfört med i Sverige. I Sverige går hela 332 miljarder kronor på årsbasis i skatt till arbetsgivaravgifter utan att det medför bättre sociala förmåner. Denna skatt skulle ha varit 302 miljarder kronor lägre om Sverige haft samma andel av samlad ekonomisk produktion som den genomsnittliga OECD-ekonomin. 

I en allt mer integrerad europeisk ekonomi måste således svenska arbetsgivaravgifter normaliseras i relation till omvärlden. Sverige behöver skära bort den stora del av ekonomin som utgörs av arbetsgivaravgifter som inte medför sociala förmåner. Sverige tjänar inte på att ha stora dolda skatter som del av arbetsgivaravgifterna. 

Den allmänna löneavgiften, som utgör merparten av den direkta skattedelen av arbetsgivaravgifter som inte medför förmåner för den enskilde, höjs av Tidöregeringen från 11,6 till 12,6 procent av lönesumman i Sverige under 2026. Under 2024 fick staten in totalt 270 miljarder kronor via den allmänna löneavgiften, något som enligt budgeten förväntas öka till drygt 313 miljarder kronor under 2026. Det går alltså åt fel håll. Sverige, som redan är världsbäst på att dölja skatter i sociala avgifter, växlar nu mot att den dolda skattedelen ökar ytterligare.

Nima Sanandaji,
utredare

Ghassan Ghaziri,
förbundsordförande Småföretagarnas Riksförbund