Kultur | Historia

När den stora döden slog till med full kraft

Camilla Johansson
loadingEfter digerdöden blev döden ett allt vanligare motiv i den europeiska konsten. Här ”Danse Macabre”, ett träsnitt av den tyske målaren och träsnittskonstnären Michael Wolgemut, 1493. Foto: Public Domain
Efter digerdöden blev döden ett allt vanligare motiv i den europeiska konsten. Här ”Danse Macabre”, ett träsnitt av den tyske målaren och träsnittskonstnären Michael Wolgemut, 1493. Foto: Public Domain

När den nådde våra nordliga breddgrader hade den varit på väg i några år, farsoten som då kallades den stora döden, eller pesta magna av dem som behärskade latin. Vi har kommit att känna den som digerdöden, av de flesta historiker ansedd som den mest förödande epidemi som någonsin drabbat världen.

Råttorna har ofta fått skulden för massdöden, och råttor rådde det verkligen inte någon brist på vid den här tiden. Egentligen var det dock bakterien Yersinia pestis som låg bakom epidemin. Bakterien levde på loppor, vilka i sin tur levde på råttorna. Lopporna föredrog egentligen råttorna, men i 1300-talets smutsiga, trångbodda värld hände det att lopporna sökte sig till människor när värddjuren, som också drabbades av smittan, dog.

Digerdöden var inte heller bara en sjukdom, utan tre olika former av pest: böldpest, blodpest och lungpest. De flesta återgivningar av pesten som låg någorlunda nära utbrottet i tid var skrivna några år senare. Sannolikt hade man annat att tänka på när epidemin härjade med full kraft.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Kultur | Historia

När den stora döden slog till med full kraft

Camilla Johansson
loadingEfter digerdöden blev döden ett allt vanligare motiv i den europeiska konsten. Här ”Danse Macabre”, ett träsnitt av den tyske målaren och träsnittskonstnären Michael Wolgemut, 1493. Foto: Public Domain
Efter digerdöden blev döden ett allt vanligare motiv i den europeiska konsten. Här ”Danse Macabre”, ett träsnitt av den tyske målaren och träsnittskonstnären Michael Wolgemut, 1493. Foto: Public Domain

När den nådde våra nordliga breddgrader hade den varit på väg i några år, farsoten som då kallades den stora döden, eller pesta magna av dem som behärskade latin. Vi har kommit att känna den som digerdöden, av de flesta historiker ansedd som den mest förödande epidemi som någonsin drabbat världen.

Råttorna har ofta fått skulden för massdöden, och råttor rådde det verkligen inte någon brist på vid den här tiden. Egentligen var det dock bakterien Yersinia pestis som låg bakom epidemin. Bakterien levde på loppor, vilka i sin tur levde på råttorna. Lopporna föredrog egentligen råttorna, men i 1300-talets smutsiga, trångbodda värld hände det att lopporna sökte sig till människor när värddjuren, som också drabbades av smittan, dog.

Digerdöden var inte heller bara en sjukdom, utan tre olika former av pest: böldpest, blodpest och lungpest. De flesta återgivningar av pesten som låg någorlunda nära utbrottet i tid var skrivna några år senare. Sannolikt hade man annat att tänka på när epidemin härjade med full kraft.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025