För 40 år sedan hade John Hughes charmiga och hjärtevärmande film ”Fira med Ferris” premiär. En oskuldsfull ungdomsfilm som visar oss vilken gåva livet är och att hela tillvaron kan rymmas inom en enda dag.
John Hughes gjorde i huvudsak två sorters filmer: barnvänliga slapstickkomedier och ungdomsfilmer. ”Fira med Ferris” är en korsning av dessa genrer. I huvudsak är det en ungdomsfilm, men den typ av ungdom som skildras är kanske mer en sådan som barn föreställer sig än en som visar hur den verkliga tonåringen faktiskt är beskaffad. I ”Fira med Ferris” skildras tonårstiden som det bästa av två världar: den har barndomens lekfullhet och vuxenlivets friheter.
Vi får följa Ferris Bueller, som bestämt sig för att inte förslösa sin dag i skolan utan i stället åka på en dagsutflykt till Chicago tillsammans med sin flickvän och bäste vän. Därför lurar han i sina föräldrar att han är sjuk och får stanna hemma. För att få med sig flickvännen Sloane ljuger de även för lärarna och säger att hennes mormor dött. Bäste vännen Cameron är redan hemma och är sjuk, vilket Ferris bedömer som hypokondri snarare än som verklig sjukdom.
