Kan en "matematisk revolution" räcka hela vägen till årets Nobelpris i fysik? Eller blir det framsteg inom kvantdatorer som prisas?
Analysföretaget Clarivate listar varje år de mest troliga pristagarna utifrån hur ofta de citerats i vetenskapliga tidskrifter.
I år lyfts tre potentiella mottagare fram, en grupp om tre, en duo, och en ensam kvinna.
Trion är Ingrid Daubechies, USA, tillsammans med fransmännen Stéphane Mallat och Yves Meyer. De anses, skriver Clarivate, ha ”revolutionerat matematiken och fysiken" genom framsteg inom så kallad wavelet teori.
Praktiskt kan det användas inom exempelvis astronomi där bilder av universum behöver återge både skarpa stjärnor och mer ”suddiga” nebulosor (gas och rymdstoft).
Kvantdatorer
Duon David P DiVincenzo, Tyskland, och Daniel Loss, Schweiz, lyfts fram som möjliga mottagare för att, grovt förenklat, ha tagit fram en modell som involverar elektroner i hur kvantdatorer skulle kunna funka.
Kvantdatorn skiljer sig från en klassisk dator då den inte använder sig av binär information med ettor och nollor, utan arbetar med ettor och nollor samtidigt – vilket gör att den kan göra ofantligt många fler beräkningar på en gång.
Astrokemi
Skulle Kungliga Vetenskapsakademien välja att prisa Ewine F van Dishoeck vore det första gången en kvinna ensam tilldelas Nobelpriset i fysik. Fem kvinnor har hittills genom historien tilldelats Fysikpriset, varav tre de senaste sju åren.
Arbetet som gör van Dishoeck till en av förhandsfavoriterna rör astrokemi, mer specifikt hur interstellära molekylmoln förhåller sig till stjärnors och planeters bildande.
Senast en ensam pristagare i fysik prisades var 1992, då franske Georges Charpak prisades för uppfinningen av partikeldetektorer.
En sak är säker i alla fall, priset kommer inte gå till det italienska forskarlag som undersökte hur man tillagar en perfekt cacio e pepe utan att såsen blir grynig. De fick årets Ig Nobelpris i fysik. Priset, som ”först ska locka till skratt, sedan till eftertanke”, utdelas årligen vid prestigeuniversitetet Harvard.
