Regeringens nya skattesänkning på bensin och diesel är ren ”bensinpopulism”, enligt Miljöpartiet. Men Socialdemokraterna gillar sänkningen, trots prislappen på 7,7 miljarder.
– Vi tycker att det är helt rimligt att se till att inflationen (genom höjda bränslepriser) inte sprider sig i svensk ekonomi, säger Mikael Damberg, ekonomiskpolitisk talesperson för S.
Men han kritiserar regeringen för att inte tala om vilka övriga åtgärder som finns i den extra ändringsbudgeten på 17,5 miljarder, utöver bensinskattesänkningen.
”Hål i huvudet”
Miljöpartiet kallar förslaget ”bensinpopulism” – ett desperat försök att vända Tidöpartiernas krisande opinionssiffror.
”Det är hål i huvudet att regeringen fortsätter att sänka drivmedelskatten och därmed fördjupa både oljekrisen och vårt fossilberoende, i stället för att ge riktade stöd till utsatta hushåll”, säger språkröret Daniel Helldén i en skriftlig kommentar.
MP menar att det är höginkomsttagare som tjänar mest på sänkningen, inte de hushåll som är mest beroende av bilen.
”Valtaktik”
Också från ekonomhåll kommer kritik. Regeringens förslag sätter ”marknadssignalerna ur spel”, säger Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, till TV4.
– Den här regeringens politik och kanske politiken i allmänhet avlägsnar sig mer och mer från vedertaget nationalekonomiskt tänkande. Det verkar som att man i allt högre grad bara styrs av rent valtaktiska överväganden. Det är en väldigt sorglig utveckling, säger Calmfors.
Sänkningen gynnar dessutom länder som Ryssland, som kan sälja mer olja till högre priser. Och högre priser på världsmarknaden innebär att fattiga länder kan få stora ekonomiska problem, enligt Calmfors.
Branschorganisationen Transportföretagen anser att sänkningen är nödvändig, men saknar en skattesänkning på el till tunga fordon.
”Vi behöver påskynda elektrifieringen för att öka vår motståndskraft mot kriser som den vi är i nu”, säger vd Jonas Hagelqvist i en skriftlig kommentar.
