Europa har länge kämpat med höga energipriser, osäker försörjning och politiska motsättningar kring energipolitiken. Nu väcks frågan om samma utveckling är på väg att få fäste i Sverige. Med stigande elpriser, ökad press på elnätet och en polariserad debatt om framtidens energimix kan tecken på ”energisjuka” skönjas, men hur allvarligt är läget och vad står på spel?
I den norska boken ”Energikrisen” beskriver det norska forskarparet Sara och Jonas Nøland Europas energisystem som en patient med allvarliga symtom. Tyskland och Storbritannien är, enligt deras formulering, ”alvorlig syke”. Norge är ”litt syke”. Frågan jag ställer mig är om Sverige riskerar att utveckla liknande symtom.
Nølands analys är inte i första hand ideologisk utan systemteknisk. Författarna lägger stor vikt vid hur marknadsdesignen fungerar i praktiken. Det handlar inte bara om att gas ibland sätter priset, utan om hur hela systemet är konstruerat: marknadsprissättning, balanskostnader, nätutbyggnad och behovet av reserver. När stabil, väderoberoende produktion monteras ned och ersätts med mer variabel kraft, uppstår ökade kostnader för att upprätthålla systemet. Vi måste hålla frekvensen, säkra effekt och bygga överföringskapacitet.














