Sverige pausar bygget av en ny elkabel till Danmark. Orsaken är fortsatt oenighet med EU-kommissionen om hur svenska flaskhalsintäkter ska få användas.

– EU ska inte kunna stjäla svenskarnas elpengar, säger energiminister Ebba Busch (KD).

Tidigare i år var regeringen på krigsstigen i Bryssel mot EU-kommissionen och den danske energikommissionären Dan Jørgensen. Det gällde ett förslag som innebar att EU skulle kunna använda 25 procent av de svenska flaskhalsintäkterna till gemensamma projekt, vilket handlar om många miljarder. I mars kom så beskedet att Sverige inte ska behöva dela pengarna med andra länder.

Men i de fortsatta förhandlingarna om hur pengarna kan användas har en ny konflikt uppstått.

– Det finns förslag som är oacceptabla för Sverige, säger Ebba Busch.

Betala för kärnkraft

Hon vill kunna använda intäkterna fritt, inte enbart för att bygga ut elnäten. Bland annat vill regeringen ha möjlighet att använda pengarna till elstöd, om det skulle behövas vid en utdragen energikris på grund av det stängda Hormuzsundet. Men även för att bygga ut kraftproduktion som vatten- och kärnkraft.

På en fråga om regeringen vill använda avgiftsmiljarder till det svenska programmet för ny kärnkraft svarar Busch:

– Det är inte det primära syftet, men det skulle kunna vara en del.

Det kan innebära att svenska elkunder får betala en del av den nya kärnkraften via elräkningen, i förväg.

Indikationerna från Bryssel är dock att Sverige inte kommer att få använda flaskhalsintäkterna lite friare.

Pausar elkabel

Svaret från regeringen blir nu att inte investera i nya kablar till kontinenten. En rejäl smäll, enligt Ebba Busch.

– Vi lyfter ut och pausar Konti-Skan Connect till Danmark tills vi blir hörda av EU, säger hon.

Det är en ny elkabel mellan sydvästra Sverige och Jylland i Danmark som ska ersätta två ålderstigna kablar som finns där i dag. Det är ett projekt prioriterat av EU, värt flera miljarder. Regeringen ber nu Svenska kraftnät att stryka det i investeringsplanen.

Vid årsskiftet fanns cirka 85 miljarder på flaskhalskontot hos Svenska kraftnät. Ytterligare 130 miljarder väntas de närmaste tio åren. Intäkterna uppstår som en effekt av de stora pris- och produktionsskillnaderna mellan dels de fyra elområdena i Sverige, dels gentemot utlandet.

Enligt energi- och näringsdepartementet handlar striden om avgifterna om framtida avgifter, inte miljarderna som redan finns på kontot.