Det var på ett litet härbärge i Eifelbergen i Tyskland mellan Luxemburg och Köln som det för en gångs skull var roligt att resa ute i Europa efter covid-19-pandemin. Tänk så uselt allt har blivit!
Färjorna på Östersjön har blivit svindyra. För att med bil ta mig över Öresundsbron måste jag vara mångmiljonär. (Senast kostade det över 600 spänn – enkel resa!)
Hotellen får inte längre tag i personal. Är man sen dit – och det var jag nyss i Rostock – måste man hantera tre olika koder: en för att komma in genom ytterdörren, en annan för att hämta nyckeln till rummet och en tredje för att öppna bommen och köra in på p-platsen. Inte en människa någonstans att säga god afton till eller att fråga om man kan få en macka och en öl. Tänk tillbaka på den tid då det om värdshusvärdar sades: ”En sann värdshusvärd säljer inte bara mat och dryck, han säljer hemkänsla till den som är långt hemifrån.”










