César Aira är en av den samtida latinamerikanska litteraturens mer unika och säregna röster. Har du inte läst något av honom än så gör det nu! Den livfulla energin i hans genreöverskridande, spontana och improviserande prosa smittar av sig, och berättarstilen är totalt oförutsägbar.
César Aira (född 1949) är en av centralfigurerna inom den samtida argentinska litteraturen, och hans författarskap har en rad särdrag som gör honom till en unik röst i den latinamerikanska prosan. Han skriver enligt den egna principen la fuga hacia adelante (flykten framåt), som innebär att han i stället för att redigera alltid fortsätter framåt i texten. Detta leder till att hans berättelser kan ta mycket oväntade vändningar, plötsligt byta genre eller perspektiv, och logiken blir ofta mer associativ än kausal.
Aira skriver nästan uteslutande kortromaner. Trots det lilla formatet är de ändå alltid lekfullt expansiva i idéer och infall. Aira blandar gärna högt och lågt, genrer och stilar, och i hans böcker gifter sig det höglitterära med det trivialt absurda på ett förtjänstfullt sätt. En berättelse av Aira är oftast en blandning av allt från melodram, magisk realism och sci-fi till fars och självbiografiskt stoff.
