Marine Le Pen, presidentkandidat för Nationell samling, ställer upp i det franska presidentvalet 2027, trots att en nyligen avkunnad dom bedömdes kunna stoppa henne. De juridiska turerna kan dock pågå ända fram till valet.
Le Pens fall ligger nu hos Kassationsdomstolen, Frankrikes högsta domstol. Domstolen ska pröva den dom som tidigare hindrade henne från att kandidera till offentliga ämbeten. Den kan låta domen stå fast eller upphäva den och beordra en ny rättegång.
Appellationsdomstolen i Paris fastställde den 7 juli Le Pens dom för förskingring men mildrade straffet tillräckligt för att hon skulle kunna ställa upp i valet. Hon dömdes för att ha använt medel avsedda för assistenter vid Europaparlamentet för att betala löner till sitt partis nationella personal.
Hennes ursprungliga straff mildrades i överklagandet till ett års husarrest med fotboja, och förbudet mot att kandidera till offentliga ämbeten minskades till 15 månader. Därmed kan hon ställa upp i presidentvalet 2027.
Kassationsdomstolen prövar inga sakförhållanden. Den kommer inte att ompröva bevisningen utan bara granska om lagen tillämpats korrekt.
För närvarande är Le Pen valbar och bedriver valkampanj utan elektronisk fotboja i väntan på Kassationsdomstolens prövning.
Le Pen, som tidigare uttryckt att hon inte tänker bedriva valkampanj med fotboja, säger att överklagandet ”upphäver domens verkan” och att hon därför kommer att ställa upp i valet.
I ett uttalande som publicerades den 8 juli uppgav domstolen att den skulle kunna avgöra målet så sent som i april 2027, bara några dagar före den första valomgången den 18 april.
Alexis Bavitot, en fransk advokat och lektor vid universitetet Jean Moulin Lyon 3, säger till Epoch Times att det inte är säkert att målet kommer att avgöras före valet.
Han pekar bland annat på att kompletterande inlagor kan lämnas in.
– Detta är mycket vanligt inom affärsbrottmål. Sådana mål tar vanligtvis ett till ett och ett halvt år att avgöra, säger han.
Om Kassationsdomstolen upphäver domen skulle målet dessutom återföras till en ny appellationsdomstol. Den prövningen skulle pågå långt efter valet 2027, vilket innebär att det inte skulle finnas några rättsliga hinder för Le Pen att kandidera, oavsett hur målet slutligen avgörs.
Om överklagandet avslås ska villkoren för påföljden fastställas av en domare. Tidpunkten kommer att vara avgörande, menar Bavitot. Han bedömer det som osannolikt att en enskild domare skulle besluta om fotboja för en ledande kandidat bara några dagar före den första valomgången, men medger att det är möjligt. Domaren har fyra månader på sig från den slutgiltiga domen att kalla Le Pen och fastställa villkoren för påföljden.
Noëlle Lenoir, fransk advokat och tidigare ledamot av Konstitutionsrådet (Frankrikes högsta konstitutionella myndighet) säger till Epoch Times att Le Pens överklagande till Kassationsdomstolen, oaktat de juridiska frågorna, är ”ett politiskt genidrag”.
Hon menar att appellationsdomstolen i praktiken lade frågan om kandidaturen i Le Pens händer: Hon dömdes, men fråntogs inte rätten att kandidera.
– Detta kan ses som ett försök från domarnas sida att skydda sig själva och rättssystemet för anklagelser om att agera politiskt, säger hon.
Genom att överklaga skjuter Le Pen upp tidsfristen till så nära valet som möjligt. Lenoir tror att det skulle öppna för stark kritik om en enskild domare valde att sätta fotboja på Le Pen så nära inpå valet.
Enligt Bavitot har Le Pens advokater också möjligheter att fördröja processen för att undvika elektronisk fotboja. Både han och Lenoir menar att om Le Pen vinner valet skulle presidentimmuniteten förhindra att påföljden verkställs under hela hennes mandatperiod. Som exempel nämner Bavitot den tidigare presidenten Jacques Chirac, som åtalades först efter att ha lämnat sitt ämbete.
Le Pens överklagande till Kassationsdomstolen bygger på en teknikalitet, som Bavitot kallar ”en strikt tolkning” av den franska brottsbalken. Den går ut på att ifrågasätta om en parlamentsledamot kan dömas enligt den tilllämpade lagtexten i hennes fall.
– Det argumentet har inte godtagits tidigare, men det är inte absurt, säger Lenoir.
Bavitot påpekar dock att det är svårt att vinna i Kassationsdomstolen. Mer än 70 procent av överklagandena dit avslås.
– Ett upphävande av beslutet är därför statistiskt sett sällsynt, säger han.
