Vad är egentligen den gröna omställningen? Det är väsentligen tre teknikområden där åtgärder vidtas på bred front här och nu: solceller, vindkraft och elbilar. Elektrifiering av industriprocesser utgör ett fjärde ben, men i sanningens namn får man konstatera att detta hittills har varit fagert tal och fromma förhoppningar. Det återstår fortfarande att faktiskt bygga dessa nya fabriker, och inte minst den enorma elproduktion som krävs. Därmed lämnar vi elektrifiering för denna gång och återkommer vid senare tillfälle.
Om man granskar de tre ben som den gröna omställningen hittills har handlat om kan man se att det finns en oroväckande gemensam faktor: Ingen av dessa tre har potential att på allvar lösa problemet – och samtliga har gynnat Kina och missgynnat Europa.
Det underliggande motivet till den gröna omställningen är ambitionen att minska utsläppen av koldioxid av klimatskäl. Tråkigt nog kan ingen av dessa tre tekniker göra mer än marginell skillnad beträffande den saken. Såväl solceller som vindkraft kan knappast ge mer än marginella bidrag till att minska utsläppen av koldioxid. Båda lider av det fundamentala släpankaret att de har kraftigt varierande produktion, och som lök på laxen kontrollerar vi människor inte när de ska producera.









