Regeringen bör inte lånefinansiera den kraftfulla försvarssatsningen, enligt Finanspolitiska rådets årliga granskning av regeringens politik. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tycker att rådet "missar en väldigt viktig poäng".
Att låna till försvaret är inte att rekommendera enligt Finanspolitiska rådets årliga rapport som presenterades på onsdagen.
"Det medför att kommande generationer får betala både för att vi nu inte förmår prioritera och för sitt eget försvar", skriver rådet.
– Det här är ju permanenta utgiftshöjningar. Permanenta utgiftshöjningar ska finansieras här och nu, säger rådets vice ordförande Annika Sundén.
"Fullt möjligt"
Upprustningen av försvaret kan dessutom bli större än planerat, konstaterar rådet, "vilket understryker behovet av att börja anpassningen direkt".
Det är fullt möjligt att finansiera försvarssatsningarna på uppemot 300 miljarder kronor, 3–4 procent av BNP, som regeringen aviserat utan att låna, enligt Finanspolitiska rådet.
"Om exempelvis 3,5 procent av BNP ska nås 2030 kan den ökningen finansieras med mindre än halva det budgetutrymme som vanligen uppkommer årligen", skriver rådet.
"Missar poäng"
Finansminister Elisabeth Svantesson tycker att Finanspolitiska rådet "missar en väldigt viktig poäng".
– Det beslut som vi tog i december gör att ökningen av försvarsutgifterna de närmaste åren är väldigt hög och tar en stor del av det reformutrymmet.
– Att då ta resterande utrymme, som inte är så stort, och lägga det på ytterligare försvar tror jag inte att människor tycker är en bra idé. Vi skulle få prioritera bort till exempel stärkt välfärd eller många andra saker, säger hon.
Enligt Svantesson handlar det om att låna till försvaret under några år för att sedan komma tillbaka i balans.
– Permanenta utgifter ska permanentfinansieras på sikt, säger hon.
