Vilken ledare som har idrotts-Sveriges svåraste jobb går att diskutera.
Vilka två som är mest utsatta råder ingen tvekan om.
”Alla” har en åsikt om hur förbundskaptenerna för Sveriges herrlandslag i fotboll och för Tre Kronor sköter sina jobb.
Deras enda möjlighet att få godkänt är att laget når stora framgångar. Måttstocken skiljer sig naturligtvis åt. För Tre Kronor handlar det om att ta medaljer i VM eller OS medan en plats i VM räcker för att fotbollslandslaget ska anses ha tagit sig över ribban.
Nås inte målen sågas förbundskaptenerna.
Det är svart eller vitt.
Succé eller fiasko.
Himmel eller helvete.
”Fan ska vara förbundskapten” är det säkert många förbundskaptener som travesterat uttrycket ”Fan ska vara teaterdirektör” från August Blanche pjäs ”Ett resande teatersällskap”.
Visst händer det att nyanser finns med i bedömningen men oftast överskuggar resultaten allt - även de gånger som förutsättningarna för framgång varit små.
Nu är det Graham Potters tur att bli granskad, bedömd och hissad eller dissad.
Det som egentligen borde vara inte mer än förhoppningar blir till förväntningar vilka ibland framför med sådan skärpa att de kan liknas vid krav.
Nu är det Graham Potters tur att bli granskad, bedömd och hissad eller dissad.
Han är landslagets trettonde förbundskapten genom tiderna och tar sig Sverige till VM kommer han i rangordningen att hamna på övre halvan där vi hittar bland andra Tommy Svensson, duon Tommy Söderberg/Lars Lagerbäck och George ”Åby” Ericsson.
Med tanke på att Sverige inlett VM-kvalet ursvagt borde det finnas förståelse för om Potter inte lyckas ta laget till VM.
Men finns den förståelsen?
Jag menar, förbundets och experternas förklaring till de bleka insatserna i VM-kvalet är ju att Jon Dahl Tomasson var fel man att leda laget.
Ändå hade förbundet anställt honom just eftersom han ansågs vara exakt den ledare svensk landslagsfotboll behöver.
Nu anses Graham Potter vara rätt man. Det är han som i play-off ska leda laget till en VM-plats. Potter har fått sparken från sina två senaste tränarjobb. Han har tidigare nått framgång då han jobbat långsiktigt med att bygga upp ett lag, så som han gjorde med Östersund. Som förbundskapten kommer han att ha få tillfällen att spela ihop ett lag.
Har han ändå vad som krävs för att förvandla det mediokra lag vi sett hittills i VM-kvalet ?
Eller är det i själva verket så att spelarmaterialet är så dåligt att inte ens den bäste av alla förbundskaptener skulle kunna skapa en stark enhet?
Jag blir svaret skyldig. Saknar den kunskap som krävs och har inga åsikter om laguttagning, hur laget ska formeras eller vilken taktik som passar bäst.
Det hoppas jag att Viaplays expertkommentatorer förklarar INFÖR avspark i kvällens VM-kvalmatch borta mot Schweiz.
Att göra det med facit i hand kräver ingen expertiskompetens.
Bojan Djordjic framför gärna tvärsäkra åsikter efter slutsignalen.
Då Sverige förlorat berättar han för oss tittare att den eller den inte borde ha fått starta, och att den eller den borde han fått hoppa in i stället för den som gjorde det.
Sägas ska förstås att Djordjic är långt ifrån ensam om att med facit i hand tala om vad som borde ha gjorts. Men han är ändå den som sticker ut med kommentarer som delar av media fångar upp i sin iver att få klick.
Vi har rätt att förvänta oss av Djordjic och andra expertkommentatorer att de inte bygger förhandssnacket på förhoppningar utan på de förutsättningar som finns.
