Regeringen har gett Svenska kraftnät i uppdrag att analysera elområdena. Utfallet blir en analys utan skarpa förslag. Under tiden fortsätter svenska hushåll och företag att betala för en marknadsdesign som låser in problem i stället för att lösa dem. Myndigheten har själv klargjort att uppdraget inte omfattar att lägga fram någon ny indelning. Det innebär att status quo upprätthålls.
Vi talar ofta om elmarknaden som om den vore en enhetlig marknad. I verkligheten är den fyra marknader. Det är en energimarknad, en intradagmarknad, en balanskraftsmarknad och en finansiell marknad. De tre senare påverkas negativt av den nuvarande elområdesindelningen. Större områden skulle ge fler aktörer, högre likviditet och jämnare priser. Det skulle göra handeln mer effektiv och minska risken för extrema prisvariationer. Dagens uppdelning bidrar till att göra den samlade elmarknaden mer instabil och svårhanterlig.
Den gemensamma EU-processen visade visserligen att en förändring av elområdesindelningen bara skulle ge små samhällsekonomiska vinster eller till och med marginella förluster. Men den analysen byggde nästan uteslutande på effekter i dagen-före-marknaden. I dag vet vi mer. De stora prisskillnaderna mellan norr och söder, problemen med den flödesbaserade kapacitetsmodellen och den obalanserade utvecklingen på balansmarknaden visar att den svenska marknaden som helhet skulle fungera bättre med färre elområden. Även den finansiella marknaden skulle bli mer likvid och mindre riskfylld. Sammantaget finns det alltså starka skäl att anta att den samhällsekonomiska vinsten vid en förändrad indelning nu klart överstiger den lilla teoretiska förlust som EU-analysen pekade på. Det är den slutsatsen man borde ta fasta på.
