Utrikes

Kinas krisande lokala ekonomier finansieras med orimliga böter

Michael Zhuang
loadingKinesisk trafikpolis i Zhaoqing, Guangdongprovinsen. Många kineser klagar på nätet över godtyckliga böter, inte minst trafikböter. Foto: Wang He/Getty Images
Kinesisk trafikpolis i Zhaoqing, Guangdongprovinsen. Många kineser klagar på nätet över godtyckliga böter, inte minst trafikböter. Foto: Wang He/Getty Images

Lokala styren i Kina anklagas för att försöka rädda sin krisande ekonomi genom övernitiskt myndighetsarbete. Trafikpolis och stadsförvaltning sägs genomföra överdrivna kontroller, utfärda höga böter och införa olika tvångsåtgärder.

Myndigheterna riktar in sig på mindre trafikförseelser och affärsverksamhet, där småföretagare, jordbrukare och vanliga människor är de som drabbas hårdast.

Den 21 juni rapporterade kinesiska statliga medier att en bonde i Jiangsuprovinsen, som tjänade bara 180 yuan (ungefär 200 kronor) på att sälja lammkött som inte inspekterats, bötfälldes med 100 000 yuan av den statliga marknadsregleringsmyndigheten. I Shandongprovinsen ska ett företag ha utsatts för över 100 administrativa inspektioner varje år mellan 2021 och 2023, vilket avsevärt störde dess verksamhet.

Under Kinesiska kommunistpartiets (KKP) styre saknar lokala myndigheter en enhetlig standard för att upprätthålla regler och förordningar; möjligheterna för vanliga medborgare att ifrågasätta myndigheternas beslut är begränsade – ibland obefintliga. Maktmissbruk är utbrett bland lokala KKP-tjänstemän och detta rapporterar till och med kinesiska statliga medier om.

He Li, som bor i staden Changshu i Jiangsuprovinsen i östra Kina, berättar för Epoch Times att hennes dotters klädfabrik fick böta 300 000 yuan efter att ha köpt kläder för 150 000 yuan som ansågs vara piratkopior.

– Inspektörerna sade att produkterna saknade registrerade varumärken och varnade för straffrättsliga åtgärder. De har blivit galna med sina böter eftersom de desperat försöker dra in pengar, säger hon.

Böterna skulle betalas till det lokala styret i stället för som skadestånd eller ersättning till den förmodade ägaren av varumärkesrättigheterna. Hennes fabrik hade alltså inte anmälts eller stämts av den förmodade ägaren, utan myndigheterna utfärdade bara ett högt bötesbelopp som inte gick att överklaga.

Liu Heyang, som driver en restaurang i Taixing i Jiangsuprovinsen, berättar om andra nya sätt som myndigheterna kramar pengar ur medborgarna.

– Gasflaskor kostade tidigare 80 yuan, men nu tvingas vi byta till nya statligt godkända flaskor som kostar 140 yuan styck. Om vi inte gör det fyller de inte på gasen. Till och med hushållens gasmätare byts ut mot ”officiella” varianter, och om man inte följer reglerna stängs gasen av.

Förutom företag drabbas även enskilda medborgare. Sun Hao, som bor i Zhengzhou i Henanprovinsen i norra Kina, säger att antalet trafikpoliser och stadsförvaltningspersonal har ökat kraftigt de senaste veckorna och att de riktar in sig på felparkerade cyklar och utfärdar olika böter. Han säger också att trafikpolisen ligger i bakhåll vid korsningar för att utfärda böter för att förare ”felparkerar” när de stannar vid trafikljus.

– Jag har hört att tjänstemännen till och med får provision på de böter de utfärdar, säger han.

Videoklipp och inlägg som cirkulerar på kinesiska sociala medier visar på en utbredd frustration över den inkonsekventa och godtyckliga tillämpningen. Kinesiska nätanvändare har kommenterat att bötesbeloppen varierar med den ansvariga tjänstemannens humör. Samma påstådda överträdelse kan ge allt från en muntlig varning till böter på tusentals yuan.

En kinesisk människorättsaktivist som bara vill kallas Zhou berättar för Epoch Times att KKP:s nationella reformer för att åtgärda övertillämpning ofta möts av motåtgärder från korrupta lokala tjänstemän. En del av de bötesintäkter som samlas in av lokala tillsynsmyndigheter återförs till lokala myndigheters budgetar i stället för till den nationella regeringen, vilket uppmuntrar dem att fortsätta med samma metoder.

Kinas bötesintäkter

Data från Kinas finansdepartement visar att intäkter som inte är skatter ökar. 2024 uppgick icke-skatteintäkterna, som inkluderar böter och konfiskeringar, till 4,4 biljoner yuan, en ökning med mer än 25 procent jämfört med föregående år.

Provinserna Hebei, Hubei och Shaanxi rapporterade ökningar på över 100 procent jämfört med föregående år. Vissa provinser har dessutom undanhållit fullständig information om sina årliga intäkter i form av böter.

I juni hade över 25 provinser inlett åtgärder mot överdriven tillsyn. Mer än 60 procent har inrättat ”gemensamma inspektionsmekanismer”, och vissa har lanserat nätplattformar där företag kan rapportera upprepade eller påträngande tillsynsåtgärder.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Utrikes

Kinas krisande lokala ekonomier finansieras med orimliga böter

Michael Zhuang
loadingKinesisk trafikpolis i Zhaoqing, Guangdongprovinsen. Många kineser klagar på nätet över godtyckliga böter, inte minst trafikböter. Foto: Wang He/Getty Images
Kinesisk trafikpolis i Zhaoqing, Guangdongprovinsen. Många kineser klagar på nätet över godtyckliga böter, inte minst trafikböter. Foto: Wang He/Getty Images

Lokala styren i Kina anklagas för att försöka rädda sin krisande ekonomi genom övernitiskt myndighetsarbete. Trafikpolis och stadsförvaltning sägs genomföra överdrivna kontroller, utfärda höga böter och införa olika tvångsåtgärder.

Myndigheterna riktar in sig på mindre trafikförseelser och affärsverksamhet, där småföretagare, jordbrukare och vanliga människor är de som drabbas hårdast.

Den 21 juni rapporterade kinesiska statliga medier att en bonde i Jiangsuprovinsen, som tjänade bara 180 yuan (ungefär 200 kronor) på att sälja lammkött som inte inspekterats, bötfälldes med 100 000 yuan av den statliga marknadsregleringsmyndigheten. I Shandongprovinsen ska ett företag ha utsatts för över 100 administrativa inspektioner varje år mellan 2021 och 2023, vilket avsevärt störde dess verksamhet.

Under Kinesiska kommunistpartiets (KKP) styre saknar lokala myndigheter en enhetlig standard för att upprätthålla regler och förordningar; möjligheterna för vanliga medborgare att ifrågasätta myndigheternas beslut är begränsade – ibland obefintliga. Maktmissbruk är utbrett bland lokala KKP-tjänstemän och detta rapporterar till och med kinesiska statliga medier om.

He Li, som bor i staden Changshu i Jiangsuprovinsen i östra Kina, berättar för Epoch Times att hennes dotters klädfabrik fick böta 300 000 yuan efter att ha köpt kläder för 150 000 yuan som ansågs vara piratkopior.

– Inspektörerna sade att produkterna saknade registrerade varumärken och varnade för straffrättsliga åtgärder. De har blivit galna med sina böter eftersom de desperat försöker dra in pengar, säger hon.

Böterna skulle betalas till det lokala styret i stället för som skadestånd eller ersättning till den förmodade ägaren av varumärkesrättigheterna. Hennes fabrik hade alltså inte anmälts eller stämts av den förmodade ägaren, utan myndigheterna utfärdade bara ett högt bötesbelopp som inte gick att överklaga.

Liu Heyang, som driver en restaurang i Taixing i Jiangsuprovinsen, berättar om andra nya sätt som myndigheterna kramar pengar ur medborgarna.

– Gasflaskor kostade tidigare 80 yuan, men nu tvingas vi byta till nya statligt godkända flaskor som kostar 140 yuan styck. Om vi inte gör det fyller de inte på gasen. Till och med hushållens gasmätare byts ut mot ”officiella” varianter, och om man inte följer reglerna stängs gasen av.

Förutom företag drabbas även enskilda medborgare. Sun Hao, som bor i Zhengzhou i Henanprovinsen i norra Kina, säger att antalet trafikpoliser och stadsförvaltningspersonal har ökat kraftigt de senaste veckorna och att de riktar in sig på felparkerade cyklar och utfärdar olika böter. Han säger också att trafikpolisen ligger i bakhåll vid korsningar för att utfärda böter för att förare ”felparkerar” när de stannar vid trafikljus.

– Jag har hört att tjänstemännen till och med får provision på de böter de utfärdar, säger han.

Videoklipp och inlägg som cirkulerar på kinesiska sociala medier visar på en utbredd frustration över den inkonsekventa och godtyckliga tillämpningen. Kinesiska nätanvändare har kommenterat att bötesbeloppen varierar med den ansvariga tjänstemannens humör. Samma påstådda överträdelse kan ge allt från en muntlig varning till böter på tusentals yuan.

En kinesisk människorättsaktivist som bara vill kallas Zhou berättar för Epoch Times att KKP:s nationella reformer för att åtgärda övertillämpning ofta möts av motåtgärder från korrupta lokala tjänstemän. En del av de bötesintäkter som samlas in av lokala tillsynsmyndigheter återförs till lokala myndigheters budgetar i stället för till den nationella regeringen, vilket uppmuntrar dem att fortsätta med samma metoder.

Kinas bötesintäkter

Data från Kinas finansdepartement visar att intäkter som inte är skatter ökar. 2024 uppgick icke-skatteintäkterna, som inkluderar böter och konfiskeringar, till 4,4 biljoner yuan, en ökning med mer än 25 procent jämfört med föregående år.

Provinserna Hebei, Hubei och Shaanxi rapporterade ökningar på över 100 procent jämfört med föregående år. Vissa provinser har dessutom undanhållit fullständig information om sina årliga intäkter i form av böter.

I juni hade över 25 provinser inlett åtgärder mot överdriven tillsyn. Mer än 60 procent har inrättat ”gemensamma inspektionsmekanismer”, och vissa har lanserat nätplattformar där företag kan rapportera upprepade eller påträngande tillsynsåtgärder.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025