Ekonomi & Näringsliv

Snabblånen – ny lag tvingar fram förändring

Olle Felten
loadingSnabblån och andra konsumentkrediter växer snabbt till oöverstigliga problem för många, som blir svåra att ta sig ur. Foto: Sofia Drevemo
Snabblån och andra konsumentkrediter växer snabbt till oöverstigliga problem för många, som blir svåra att ta sig ur. Foto: Sofia Drevemo

Efter många år av ökande problem med hög skuldsättningsgrad bland unga, främst beroende på ett osunt förhållningssätt till konsumtion och krediter, har regeringen nu satt ner foten mot snabblånemarknadens aktörer.

Konsumentkreditmarknaden har vuxit snabbt under de senaste decennierna och frågan om legitimiteten i de riskfyllda kreditprodukterna, i första hand så kallade snabblån, har lyfts fram allt oftare. Varken problemet eller kritiken mot dessa företeelser är dock någon ny fråga. Diskussionen om snabblånens skadliga upplägg, groteska räntenivåer och deras negativa effekt på många ungas ekonomiska framtid, har tidvis varit intensiv under de senaste 10–15 åren.

Konsumentkreditinstitutens lån utmärker sig i flera avseenden jämfört med bankernas. De har till dominerande del en avsevärt högre ränta än den ränta bankerna har. Deras låntagare utgörs i hög omfattning av unga människor med låga inkomster. Deras låntagare får också i väsentligt högre grad än bankernas låntagare betalningspåminnelser, inkassokrav och skulder hos Kronofogdemyndigheten. Allt detta framgår av den bakgrundsbeskrivning som finns redovisad i regeringens proposition till den nu antagna lagändringen.

Konsumentkrediter – vad är det?

Snabblån, sms-lån, mikrolån, telefonlån, internetlån eller korttidskrediter är olika namn för ungefär samma sak:

• Det är lån på ganska små belopp.

• De beviljas och betalas ut snabbt.

• De ska ofta betalas tillbaka inom 30 dagar.

Att ta ett snabblån kan bli väldigt dyrt. Du betalar både en avgift när du tar lånet och ränta på lånet. Den totala kostnaden, den effektiva räntan, kan bli extremt hög eftersom återbetalningstiden är så kort. Årsräntan på smslån får inte överstiga 23 procent enligt 19 a § i konsumentkreditlagen.

Räntetak och kostnadstak

Enligt 19 a § i konsumentkreditlagen får varken kredit- eller dröjsmålsräntan överstiga den vid varje tid gällande referensränta som fastställs av Riksbanken halvårsvis, plus 20 procentenheter. För närvarande, 1 januari till 30 juni 2025, är den maximala räntenivån 23 procent.

Det finns också ett tak för den totala kreditkostnaden, utöver återbetalningen av själva kreditbeloppet som innebär att en kredittagare inte ska kunna tvingas betala mer i kreditkostnader än själva kreditbeloppet.

Källa: Konsumentkreditlagen, Räntelagen och Konsumenternas.se

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Ekonomi & Näringsliv

Snabblånen – ny lag tvingar fram förändring

Olle Felten
loadingSnabblån och andra konsumentkrediter växer snabbt till oöverstigliga problem för många, som blir svåra att ta sig ur. Foto: Sofia Drevemo
Snabblån och andra konsumentkrediter växer snabbt till oöverstigliga problem för många, som blir svåra att ta sig ur. Foto: Sofia Drevemo

Efter många år av ökande problem med hög skuldsättningsgrad bland unga, främst beroende på ett osunt förhållningssätt till konsumtion och krediter, har regeringen nu satt ner foten mot snabblånemarknadens aktörer.

Konsumentkreditmarknaden har vuxit snabbt under de senaste decennierna och frågan om legitimiteten i de riskfyllda kreditprodukterna, i första hand så kallade snabblån, har lyfts fram allt oftare. Varken problemet eller kritiken mot dessa företeelser är dock någon ny fråga. Diskussionen om snabblånens skadliga upplägg, groteska räntenivåer och deras negativa effekt på många ungas ekonomiska framtid, har tidvis varit intensiv under de senaste 10–15 åren.

Konsumentkreditinstitutens lån utmärker sig i flera avseenden jämfört med bankernas. De har till dominerande del en avsevärt högre ränta än den ränta bankerna har. Deras låntagare utgörs i hög omfattning av unga människor med låga inkomster. Deras låntagare får också i väsentligt högre grad än bankernas låntagare betalningspåminnelser, inkassokrav och skulder hos Kronofogdemyndigheten. Allt detta framgår av den bakgrundsbeskrivning som finns redovisad i regeringens proposition till den nu antagna lagändringen.

Konsumentkrediter – vad är det?

Snabblån, sms-lån, mikrolån, telefonlån, internetlån eller korttidskrediter är olika namn för ungefär samma sak:

• Det är lån på ganska små belopp.

• De beviljas och betalas ut snabbt.

• De ska ofta betalas tillbaka inom 30 dagar.

Att ta ett snabblån kan bli väldigt dyrt. Du betalar både en avgift när du tar lånet och ränta på lånet. Den totala kostnaden, den effektiva räntan, kan bli extremt hög eftersom återbetalningstiden är så kort. Årsräntan på smslån får inte överstiga 23 procent enligt 19 a § i konsumentkreditlagen.

Räntetak och kostnadstak

Enligt 19 a § i konsumentkreditlagen får varken kredit- eller dröjsmålsräntan överstiga den vid varje tid gällande referensränta som fastställs av Riksbanken halvårsvis, plus 20 procentenheter. För närvarande, 1 januari till 30 juni 2025, är den maximala räntenivån 23 procent.

Det finns också ett tak för den totala kreditkostnaden, utöver återbetalningen av själva kreditbeloppet som innebär att en kredittagare inte ska kunna tvingas betala mer i kreditkostnader än själva kreditbeloppet.

Källa: Konsumentkreditlagen, Räntelagen och Konsumenternas.se

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025