loadingHenrik Vinge (SD) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterar utredningen. Foto: Jessica Gow/TT
Henrik Vinge (SD) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterar utredningen. Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes

Utländska pengar till trossamfund kan förbjudas

Jens Bornemann och Anja Haglund/TT

Tidöpartierna vill strypa utländsk finansiering till extremistiska moskéer och religiösa samfund.

– Vi behöver göra mer för att pressa tillbaka de här krafterna, säger integrationsminister Mats Persson (L).

Regeringen tillsätter en utredning som ska se om utländsk finansiering av ”antidemokratiska intressen” i Sverige kan förbjudas eller begränsas.

Konkret kan det handla om moskéer, församlingar och kyrkor med kopplingar till extrema religiösa miljöer.

Två exempel som nämns är en shiamuslimsk moské utanför Stockholm, som tidigare i år pekades ut för samröre med den iranska regimen, och Rysslands finansiering av den rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige.

– Det här visar att dagens lagstiftning inte är tillräcklig, säger Mats Persson.

Kan bli förbud

Det kan enligt uppdraget handla om verksamheter som exempelvis försvarar terror eller uppmanar till våldsamma aktioner och sabotage.

Tidöpartierna framhåller att den utländska finansieringen kan vara ett hot mot Sveriges säkerhet, och leda till att fler radikaliseras och rekryteras till extremistiska miljöer.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) är målet att motverka finansieringen. Det kan dock också bli aktuellt att förbjuda den helt.

– Vi vill ha olika förslag, inklusive det spetsigaste, ett förbud. Men vi föregriper inte utredarens bedömning, säger han.

Hur vanligt det är med utländsk finansiering av verksamheter i Sverige, och vad syftet är, är inte känt och detta är också något som utredaren ska kartlägga.

– Att trossamfund, exempelvis kristna men också andra, får bidrag från utlandet är vanligt och oftast helt oproblematiskt, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Syftet är inte att hindra denna typ av finansiering, betonar han, utan det handlar just om antidemokratiska intressen.

– Vi försöker peka ut vad vi är ute efter i direktiven. Sen blir det ju gränsdragningsproblem, men syftet är ju inte att träffa om scoutrörelsen samlar in pengar utomlands till en scoutstuga i Sverige, säger Forssmed.

Finns i andra länder

Flera europeiska länder har redan infört olika typer av regler för utländsk finansiering av trossamfund, bland annat Danmark, Tyskland, Frankrike och Österrike.

– Erfarenheter från dessa länder kan ge oss en del insikter och vägledning, säger Henrik Vinge (SD).

Utredningen, som är en överenskommelse mellan Tidöpartierna, ska redovisa sina förslag senast den 29 maj nästa år.

Om regeringen hinner lägga fram ett färdigt lagförslag innan valet återstår att se.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingHenrik Vinge (SD) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterar utredningen. Foto: Jessica Gow/TT
Henrik Vinge (SD) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterar utredningen. Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes

Utländska pengar till trossamfund kan förbjudas

Jens Bornemann och Anja Haglund/TT

Tidöpartierna vill strypa utländsk finansiering till extremistiska moskéer och religiösa samfund.

– Vi behöver göra mer för att pressa tillbaka de här krafterna, säger integrationsminister Mats Persson (L).

Regeringen tillsätter en utredning som ska se om utländsk finansiering av ”antidemokratiska intressen” i Sverige kan förbjudas eller begränsas.

Konkret kan det handla om moskéer, församlingar och kyrkor med kopplingar till extrema religiösa miljöer.

Två exempel som nämns är en shiamuslimsk moské utanför Stockholm, som tidigare i år pekades ut för samröre med den iranska regimen, och Rysslands finansiering av den rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige.

– Det här visar att dagens lagstiftning inte är tillräcklig, säger Mats Persson.

Kan bli förbud

Det kan enligt uppdraget handla om verksamheter som exempelvis försvarar terror eller uppmanar till våldsamma aktioner och sabotage.

Tidöpartierna framhåller att den utländska finansieringen kan vara ett hot mot Sveriges säkerhet, och leda till att fler radikaliseras och rekryteras till extremistiska miljöer.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) är målet att motverka finansieringen. Det kan dock också bli aktuellt att förbjuda den helt.

– Vi vill ha olika förslag, inklusive det spetsigaste, ett förbud. Men vi föregriper inte utredarens bedömning, säger han.

Hur vanligt det är med utländsk finansiering av verksamheter i Sverige, och vad syftet är, är inte känt och detta är också något som utredaren ska kartlägga.

– Att trossamfund, exempelvis kristna men också andra, får bidrag från utlandet är vanligt och oftast helt oproblematiskt, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Syftet är inte att hindra denna typ av finansiering, betonar han, utan det handlar just om antidemokratiska intressen.

– Vi försöker peka ut vad vi är ute efter i direktiven. Sen blir det ju gränsdragningsproblem, men syftet är ju inte att träffa om scoutrörelsen samlar in pengar utomlands till en scoutstuga i Sverige, säger Forssmed.

Finns i andra länder

Flera europeiska länder har redan infört olika typer av regler för utländsk finansiering av trossamfund, bland annat Danmark, Tyskland, Frankrike och Österrike.

– Erfarenheter från dessa länder kan ge oss en del insikter och vägledning, säger Henrik Vinge (SD).

Utredningen, som är en överenskommelse mellan Tidöpartierna, ska redovisa sina förslag senast den 29 maj nästa år.

Om regeringen hinner lägga fram ett färdigt lagförslag innan valet återstår att se.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025