Opinion | Krönika

Iran skakas av uppror – medan Europa förblir tyst

Inger Enkvist
Inger Enkvist
loadingDen iranska oppositionen den 14 februari i anslutning till den 62:a säkerhetskonferensen i München (MSC). Omkring 200 000 personer deltog i demonstrationen mot den iranska regeringen, enligt polisen. Foto: Michaela Stache/AFP via Getty Images
Den iranska oppositionen den 14 februari i anslutning till den 62:a säkerhetskonferensen i München (MSC). Omkring 200 000 personer deltog i demonstrationen mot den iranska regeringen, enligt polisen. Foto: Michaela Stache/AFP via Getty Images
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Regimen i Teheran möter ett av de största folkliga upproren sedan 1979. Missnöje över repression, ekonomisk misskötsel och ekologisk kris har drivit människor ut på gatorna. Samtidigt är reaktionerna i Europa återhållsamma. Frågan är vad tystnaden säger – om prioriteringar, politiska lojaliteter och västvärldens syn på Irans framtid, liksom om mediernas ansvar i en tid av parallella kriser.

När detta skrivs vet ingen hur befolkningens uppror mot mullorna i Iran kommer att sluta. Det rör sig om ett storskaligt uppror från en befolkning vars frihet har beskurits sedan 1979. Då gjorde kommunister och islamister uppror mot en shah som förbjudit kommunismen, vilken försökte infiltrera Iran. När shahen jagats bort vände sig islamisterna mot kommunisterna och gjorde processen kort med dem. Sedan dess har islamisterna varit envåldshärskare i Iran, och shahens regim framstår för många som en ljus tid i jämförelse. Regimen spred redan från början idén att personer i väst som protesterade mot regimen var islamofober.

För att sammanfatta situationen är den iranska regimen i dag ökänd för godtyckliga arresteringar, misshandel och avrättningar. För bara något år sedan gick kvinnor ut på gatorna och protesterade sedan en ung kvinna mördats på en polisstation för att inte bära islamisk huvudduk på föreskrivet sätt. På senare tid har uppmärksamheten riktats mot regimens misskötsel av landet. Det allvarligaste är att vattentillförseln inte fungerar. Det har getts kontrakt för dammbyggen åt entreprenörer som har utarmat vattentäkter så att till och med huvudstaden Teheran har blivit utan vatten och så att jordbrukets livsmedelsproduktion inte kan upprätthållas. Flera städer, däribland Teheran, sjunker kraftigt för att det har byggts för mycket på instabil grund. Det rör sig om en ekologisk och ekonomisk katastrof av stora mått. Befolkningens vrede ökar eftersom man vet att deras resurser har gått till att sprida regimens ideologi genom stöd till Hizbollah, Hamas och huthierna i Jemen samt till drönare för Rysslands krig mot Ukraina. Inkoms­terna kommer i dag huvudsakligen från den olja som säljs svart till Kina genom en skuggflotta som liknar den Ryssland använder.

Inger Enkvist
Inger Enkvist
Professor emerita vid Lunds universitet
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Opinion | Krönika

Iran skakas av uppror – medan Europa förblir tyst

Inger Enkvist
Inger Enkvist
loadingDen iranska oppositionen den 14 februari i anslutning till den 62:a säkerhetskonferensen i München (MSC). Omkring 200 000 personer deltog i demonstrationen mot den iranska regeringen, enligt polisen. Foto: Michaela Stache/AFP via Getty Images
Den iranska oppositionen den 14 februari i anslutning till den 62:a säkerhetskonferensen i München (MSC). Omkring 200 000 personer deltog i demonstrationen mot den iranska regeringen, enligt polisen. Foto: Michaela Stache/AFP via Getty Images
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Regimen i Teheran möter ett av de största folkliga upproren sedan 1979. Missnöje över repression, ekonomisk misskötsel och ekologisk kris har drivit människor ut på gatorna. Samtidigt är reaktionerna i Europa återhållsamma. Frågan är vad tystnaden säger – om prioriteringar, politiska lojaliteter och västvärldens syn på Irans framtid, liksom om mediernas ansvar i en tid av parallella kriser.

När detta skrivs vet ingen hur befolkningens uppror mot mullorna i Iran kommer att sluta. Det rör sig om ett storskaligt uppror från en befolkning vars frihet har beskurits sedan 1979. Då gjorde kommunister och islamister uppror mot en shah som förbjudit kommunismen, vilken försökte infiltrera Iran. När shahen jagats bort vände sig islamisterna mot kommunisterna och gjorde processen kort med dem. Sedan dess har islamisterna varit envåldshärskare i Iran, och shahens regim framstår för många som en ljus tid i jämförelse. Regimen spred redan från början idén att personer i väst som protesterade mot regimen var islamofober.

För att sammanfatta situationen är den iranska regimen i dag ökänd för godtyckliga arresteringar, misshandel och avrättningar. För bara något år sedan gick kvinnor ut på gatorna och protesterade sedan en ung kvinna mördats på en polisstation för att inte bära islamisk huvudduk på föreskrivet sätt. På senare tid har uppmärksamheten riktats mot regimens misskötsel av landet. Det allvarligaste är att vattentillförseln inte fungerar. Det har getts kontrakt för dammbyggen åt entreprenörer som har utarmat vattentäkter så att till och med huvudstaden Teheran har blivit utan vatten och så att jordbrukets livsmedelsproduktion inte kan upprätthållas. Flera städer, däribland Teheran, sjunker kraftigt för att det har byggts för mycket på instabil grund. Det rör sig om en ekologisk och ekonomisk katastrof av stora mått. Befolkningens vrede ökar eftersom man vet att deras resurser har gått till att sprida regimens ideologi genom stöd till Hizbollah, Hamas och huthierna i Jemen samt till drönare för Rysslands krig mot Ukraina. Inkoms­terna kommer i dag huvudsakligen från den olja som säljs svart till Kina genom en skuggflotta som liknar den Ryssland använder.

Inger Enkvist
Inger Enkvist
Professor emerita vid Lunds universitet
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026