loadingUkrainska soldater skjutsar i väg en drönare av modell "Avenger" i gränsregionen Charkiv. Bilden togs den 24 september. Foto: Jevhen Titov/AP/TT
Ukrainska soldater skjutsar i väg en drönare av modell "Avenger" i gränsregionen Charkiv. Bilden togs den 24 september. Foto: Jevhen Titov/AP/TT
Utrikes

Ukrainska drönarattacker slår mot rysk oljeproduktion

Martin Mederyd Hårdh/TT

Ukrainska drönarstormar slår hårt mot Rysslands olja och krigskassa. När sanktioner och medlingsförsök inte får önskat resultat vill även Donald Trump vrida om kranen för Vladimir Putin.

Vid fler än 30 tillfällen sedan början av augusti har Ukraina anfallit Ryssland med ovanligt stora svärmar av drönare. Och de ukrainska motanfallen – som primärt riktas mot Rysslands oljeanläggningar och elnät – ser ut att få avsedd effekt.

Produktionen vid ryska oljeraffinaderier har sjunkit med närmare 10 procent under de senaste veckorna, enligt flera analytiker som AFP har talat med.

För den ryske bilägaren har bensinpriset vid pump stigit, enligt vad ryska myndigheter redovisar. Styret i Moskva har beslutat att begränsa oljeexporten, med risk för att det uppstår brist på hemmaplan.

USA:s president Donald Trump i möte med Turkiets dito Recep Tayyip Erdogan i Vita huset i Washington DC den 25 september. Foto: Evan Vucci/AP/TT

Tror på exportstopp

– Situationen kommer sannolikt att förvärras då Ukraina blir bättre på att attackera ryska raffinaderier, säger SEB-analytikern Bjarne Schieldrop till AFP.

Schieldrop förutspår att Ryssland kommer behöva avbryta exporten helt och införa ransonering för ryssar.

Trots uppskruvade västerländska sanktioner och brinnande krig har Ryssland kunnat ställa om sin import till stor del. Det är fortsatt det tredje mest oljeproducerande landet, exporterar näst mest och gör större affärer med Indien och Kina.

En Slovnaft-bensinstation i Sturovo, Slovakien. Kedjan ägs av den ungerska bränslejätten MOL, som raffinerar importerad rysk råolja. Bilden togs den 28 september. Foto: Denes Erdos/AP/TT

De ryska intäkterna från olja och gas växte till och med under förra året, men i år har de tvärtom sjunkit med omkring 20 procent.

Priset i fokus

När Donald Trump tillträdde som USA:s president tidigare i år och inledde förhandlingar med Ryssland och Ukraina identifierade många oljan som Vladimir Putins svaga punkt. Trump talade tidigt om att försöka få oljekartellen Opec att sänka priset.

Förhandlingarna har gått i stå, men oljepriset har sakta sjunkit. USA har belagt Indien och Kina med högre tullavgifter som straff för att de importerar rysk olja.

Trump – som skärpte tonen mot Ryssland för några veckor sedan – begär att alla Natoländer helt slutar importera rysk olja och gas. Efter Kina och Indien är det Nato-allierade Turkiet som är Rysslands största kund, vilket Trump kritiserade vid presidenten Recep Tayyip Erdogans besök i Vita huset förra veckan.

Nytt verktyg?

Enligt medieuppgifter har USA börjat förse Ukraina med mer underrättelser om tänkbara mål längre in i Ryssland.

I ett nästa steg överväger president Trump att förse landet med mycket mer avancerade Tomahawk-kryssningsrobotar. De kan nå upp till 250 mil bort och Ukraina skulle i så fall kunna rikta robotanfall mot fler oljeanläggningar eller mot flygbaser längre in i landet, varifrån Ryssland utför sina största anfall.

Rysslands krigsekonomi

De enorma tillgångarna av fossila bränslen utgör den ryska statens största inkomstkälla och finansierar nästan en tredjedel av statsbudgeten.

Under krigsåren har en allt större del av budgeten vikts åt det militära. 2026 till 2028 går 38 procent av anslagen till militären, militärindustri, säkerhetstjänster och polis.

Rysslands tillväxt har sedan en tid tillbaka härletts nästan helt till stimulans från stora investeringar i militär sektor. I år har tillväxten saktat in snabbare än väntat.

Ekonomer i och utanför Ryssland har länge larmat om stagflation – ett svårhanterat läge med stigande inflation och avstannande tillväxt – medan den ryska centralbanken har varit pressad att sänka en styrränta som legat omkring 20 procent (den ligger sedan i september på 17 procent).

I kommande års budget aviseras en rad skattehöjningar, bland annat på moms, för att balansera de militära utgifterna.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingUkrainska soldater skjutsar i väg en drönare av modell "Avenger" i gränsregionen Charkiv. Bilden togs den 24 september. Foto: Jevhen Titov/AP/TT
Ukrainska soldater skjutsar i väg en drönare av modell "Avenger" i gränsregionen Charkiv. Bilden togs den 24 september. Foto: Jevhen Titov/AP/TT
Utrikes

Ukrainska drönarattacker slår mot rysk oljeproduktion

Martin Mederyd Hårdh/TT

Ukrainska drönarstormar slår hårt mot Rysslands olja och krigskassa. När sanktioner och medlingsförsök inte får önskat resultat vill även Donald Trump vrida om kranen för Vladimir Putin.

Vid fler än 30 tillfällen sedan början av augusti har Ukraina anfallit Ryssland med ovanligt stora svärmar av drönare. Och de ukrainska motanfallen – som primärt riktas mot Rysslands oljeanläggningar och elnät – ser ut att få avsedd effekt.

Produktionen vid ryska oljeraffinaderier har sjunkit med närmare 10 procent under de senaste veckorna, enligt flera analytiker som AFP har talat med.

För den ryske bilägaren har bensinpriset vid pump stigit, enligt vad ryska myndigheter redovisar. Styret i Moskva har beslutat att begränsa oljeexporten, med risk för att det uppstår brist på hemmaplan.

USA:s president Donald Trump i möte med Turkiets dito Recep Tayyip Erdogan i Vita huset i Washington DC den 25 september. Foto: Evan Vucci/AP/TT

Tror på exportstopp

– Situationen kommer sannolikt att förvärras då Ukraina blir bättre på att attackera ryska raffinaderier, säger SEB-analytikern Bjarne Schieldrop till AFP.

Schieldrop förutspår att Ryssland kommer behöva avbryta exporten helt och införa ransonering för ryssar.

Trots uppskruvade västerländska sanktioner och brinnande krig har Ryssland kunnat ställa om sin import till stor del. Det är fortsatt det tredje mest oljeproducerande landet, exporterar näst mest och gör större affärer med Indien och Kina.

En Slovnaft-bensinstation i Sturovo, Slovakien. Kedjan ägs av den ungerska bränslejätten MOL, som raffinerar importerad rysk råolja. Bilden togs den 28 september. Foto: Denes Erdos/AP/TT

De ryska intäkterna från olja och gas växte till och med under förra året, men i år har de tvärtom sjunkit med omkring 20 procent.

Priset i fokus

När Donald Trump tillträdde som USA:s president tidigare i år och inledde förhandlingar med Ryssland och Ukraina identifierade många oljan som Vladimir Putins svaga punkt. Trump talade tidigt om att försöka få oljekartellen Opec att sänka priset.

Förhandlingarna har gått i stå, men oljepriset har sakta sjunkit. USA har belagt Indien och Kina med högre tullavgifter som straff för att de importerar rysk olja.

Trump – som skärpte tonen mot Ryssland för några veckor sedan – begär att alla Natoländer helt slutar importera rysk olja och gas. Efter Kina och Indien är det Nato-allierade Turkiet som är Rysslands största kund, vilket Trump kritiserade vid presidenten Recep Tayyip Erdogans besök i Vita huset förra veckan.

Nytt verktyg?

Enligt medieuppgifter har USA börjat förse Ukraina med mer underrättelser om tänkbara mål längre in i Ryssland.

I ett nästa steg överväger president Trump att förse landet med mycket mer avancerade Tomahawk-kryssningsrobotar. De kan nå upp till 250 mil bort och Ukraina skulle i så fall kunna rikta robotanfall mot fler oljeanläggningar eller mot flygbaser längre in i landet, varifrån Ryssland utför sina största anfall.

Rysslands krigsekonomi

De enorma tillgångarna av fossila bränslen utgör den ryska statens största inkomstkälla och finansierar nästan en tredjedel av statsbudgeten.

Under krigsåren har en allt större del av budgeten vikts åt det militära. 2026 till 2028 går 38 procent av anslagen till militären, militärindustri, säkerhetstjänster och polis.

Rysslands tillväxt har sedan en tid tillbaka härletts nästan helt till stimulans från stora investeringar i militär sektor. I år har tillväxten saktat in snabbare än väntat.

Ekonomer i och utanför Ryssland har länge larmat om stagflation – ett svårhanterat läge med stigande inflation och avstannande tillväxt – medan den ryska centralbanken har varit pressad att sänka en styrränta som legat omkring 20 procent (den ligger sedan i september på 17 procent).

I kommande års budget aviseras en rad skattehöjningar, bland annat på moms, för att balansera de militära utgifterna.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025