När Trumpadministrationen i december varnade för Europas demografiska utveckling möttes det av ilska och förnekelse. Men trots alla ord är det ett faktum att snabb migration, brist på assimilering och politisk handlingsförlamning riskerar förändra Europa i grunden, skriver USA-experten Anders W. Edwardson.

När Trumpadministrationen i december presenterade ett nationellt säkerhetsstrategidokument som slog larm om grundläggande förändringar i Europas ekonomiska, demografiska och andra strukturer blev reaktionerna många – och förutsägbara. Kritiker av Donald Trump reagerade med skepsis, medan hans anhängare uttryckte stöd. Det som framförallt väckte känslor hos kritikerna var dokumentets bedömningar av Europas demografiska utveckling och dess långsiktiga konsekvenser.

I dokumentet konstaterades att ”på lång sikt är det mer än troligt att majoriteten av vissa Natomedlemmars befolkningar inom några decennier kommer att vara icke-europeiska” och att denna utveckling riskerar att underminera tillförlitligheten i det transatlantiska samarbetet. Som om detta inte vore tillräckligt provocerande uppmanar USA i dokumentet till att aktivt ”odla motstånd” mot Europas politiska kurs och i stället prioritera egna intressen i västra hemisfären. Reaktionerna lät därför inte vänta på sig. Ord som ”oansvarigt”, ”extremt” och ”populistiskt” haglade på båda sidor av Atlanten.