Epoch Times förklarar

Beslut om Ukrainalån blottar sprickor i EU-fasaden

Olle Felten
loadingMoskvas International Business Centre. Ryska centralbankspengar ligger kvar i EU-frysen, som nu är låst på obestämd tid. Foto: Tatyana Makeyeva/AFP via Getty Images
Moskvas International Business Centre. Ryska centralbankspengar ligger kvar i EU-frysen, som nu är låst på obestämd tid. Foto: Tatyana Makeyeva/AFP via Getty Images

EU-kommissionens förslag om att använda frysta ryska tillgångar som säkerhet för lån till Ukraina föll. I stället pantsätts EU-budgeten för ett lån på 90 miljarder euro. Beslutet kantades dock av oenighet mellan EU-länderna.

Den 18 och 19 december hade Europeiska rådet sitt sista toppmöte för året. Ambitionen från dess ledning och ledande medlemsstater var att rådet skulle trumfa igenom ianspråktagande av de 210 miljarder euro i frysta ryska tillgångar, som finns deponerade i Euroclear Bank i Belgien (185 Mdr €). Resten förvaras i ett antal kommersiella banker i fyra andra länder, däribland Sverige (10 500 €).

Förspelet till toppmötet försiggick i samband med det tidigare toppmötet, den 23 oktober i år, då Kommissionens förslag om att använda frysta ryska centralbankspengar i Euroclear Bank stoppades av Belgiens premiärminister, Bart de Wever. Epoch Times skrev om det tidigare toppmötet i nummer 45.

Här finns de frysta ryska tillgångarna

De frysta ryska tillgångarna, som låstes fast genom sanktioner mot Ryssland efter invasionen 2022, förvaras i flera länder:

Inom EU hålls drygt 209 miljarder euro: Belgien: 180 miljarder euro Frankrike: 19 miljarder euro Luxemburg: 10 miljarder euro Tyskland: 210 miljoner euro Sverige: 10 500 euro

Utanför EU hålls sammanlagt 80,3 miljarder euro:

Japan: 28,1 miljarder euro Storbritannien: 26,6 miljarder euro Kanada: 15,1 miljarder euro Schweiz: 6,2 miljarder euro USA: 4,3 miljarder euro

Källa: Deutsche Welle, Finansinspektionen

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times förklarar

Beslut om Ukrainalån blottar sprickor i EU-fasaden

Olle Felten
loadingMoskvas International Business Centre. Ryska centralbankspengar ligger kvar i EU-frysen, som nu är låst på obestämd tid. Foto: Tatyana Makeyeva/AFP via Getty Images
Moskvas International Business Centre. Ryska centralbankspengar ligger kvar i EU-frysen, som nu är låst på obestämd tid. Foto: Tatyana Makeyeva/AFP via Getty Images

EU-kommissionens förslag om att använda frysta ryska tillgångar som säkerhet för lån till Ukraina föll. I stället pantsätts EU-budgeten för ett lån på 90 miljarder euro. Beslutet kantades dock av oenighet mellan EU-länderna.

Den 18 och 19 december hade Europeiska rådet sitt sista toppmöte för året. Ambitionen från dess ledning och ledande medlemsstater var att rådet skulle trumfa igenom ianspråktagande av de 210 miljarder euro i frysta ryska tillgångar, som finns deponerade i Euroclear Bank i Belgien (185 Mdr €). Resten förvaras i ett antal kommersiella banker i fyra andra länder, däribland Sverige (10 500 €).

Förspelet till toppmötet försiggick i samband med det tidigare toppmötet, den 23 oktober i år, då Kommissionens förslag om att använda frysta ryska centralbankspengar i Euroclear Bank stoppades av Belgiens premiärminister, Bart de Wever. Epoch Times skrev om det tidigare toppmötet i nummer 45.

Här finns de frysta ryska tillgångarna

De frysta ryska tillgångarna, som låstes fast genom sanktioner mot Ryssland efter invasionen 2022, förvaras i flera länder:

Inom EU hålls drygt 209 miljarder euro: Belgien: 180 miljarder euro Frankrike: 19 miljarder euro Luxemburg: 10 miljarder euro Tyskland: 210 miljoner euro Sverige: 10 500 euro

Utanför EU hålls sammanlagt 80,3 miljarder euro:

Japan: 28,1 miljarder euro Storbritannien: 26,6 miljarder euro Kanada: 15,1 miljarder euro Schweiz: 6,2 miljarder euro USA: 4,3 miljarder euro

Källa: Deutsche Welle, Finansinspektionen

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026