En eskalering av försvarsutgifter har i modern tid resulterat i långvariga krig. De stora länderna i EU har i dag stora statsskulder, och femprocentiga årliga anslag till försvaret kommer att innebära att stora budgetposter måste täckas genom lån eller en minskning av alla poster inom välfärdsekonomin. När sedelpressen finansierar så stora investeringar är risken stor för okontrollerad inflation.
För en tid sedan kunde vi läsa att Natoländerna har kommit överens om att varje Nato-medlemsland ska investera totalt fem procent av sin bruttonationalprodukt i försvarsutgifter och andra investeringar i infrastruktur (vägar, järnvägar med mera). Enligt SCB var Sveriges BNP år 2024 sammanlagt 6 392,35 miljarder kronor – fem procent är hisnande 319,62 miljarder kronor per år! Enligt regeringen uppgick de sammanlagda utgifterna i statsbudgeten 2024 till 1 377 miljarder kronor, vilket betyder att försvarskostnaderna skulle motsvara 23,2 procent av hela Sveriges statsbudget. De sammanlagda försvarsutgifterna skulle öka från 128 miljarder (2024 års utfall) till 320 miljarder, vilket är en ökning på 150 procent..
Det är uppenbart att Sverige inte har råd med en så ofantligt stor kostnadsökning, oberoende av om den finansieras genom lån, höjda skatter, omdisponering från andra utgiftsposter i statsbudgeten eller en kombination av dessa. Även om Sveriges statsskuld är förhållandevis låg (33 procent) jämfört med många andra länder, medför lån alltid räntekostnader. En jämförelse med statsskulden hos de europeiska Natoländerna ger vid handen att den 60-procentiga statsskuld som EU godkänner överskrids med råge av Greklands 154 procent, Italiens 135 procent, Frankrikes 113 procent, Belgiens 105 procent, Spaniens 102 procent, Portugals 99 procent, Cyperns liksom Österrikes och Finlands 75 procent, Ungerns och Sloveniens 69 procent, Tysklands 63 procent och Kroatiens 62 procent. De andra 15 länderna ligger under 60 procent. De stora länderna Frankrike, Italien, Tyskland och Spanien har redan i dag en alltför stor statsskuld, och deras femprocentiga årliga anslag av budgeten innebär väldigt stora budgetposter som måste täckas genom lån eller en inskränkning av alla andra poster inom välfärdsekonomin: utbildning, hälsovård och tekniska strukturer. Men just dessa stater behövs för stödet till Ukraina, både nu och framöver.
