Hålla Hormuzsundet stängt, attackera grannländer runt Persiska viken och stå emot de amerikanska kraven på att ge upp urananrikningen. Efter nästan tre månaders krig förblir Irans förhandlingslinje stenhård, och är enligt experter signerad Ahmad Vahidi, chefen för det mäktiga Revolutionsgardet.
Han har inte synts till offentligt på mer än tre månader, och tros vara en av få som har direktkontakt med landets högste ledare Mojtaba Khamenei. General Ahmad Vahidi har länge varit en central del inom den iranska makten och militären, och har varit såväl försvars- som inrikesminister i det hårdföra iranska styret. I mars i år tog han över rollen som ledare för Revolutionsgardet, efter att hans föregångare dödats i en amerikansk attack i krigets inledning.
”Främsta hinder för fred”
När Vahidi tog över antog Iran en – om möjligt – ännu hårdare linje i de indirekta kontakterna med USA:s president Donald Trump, skriver The New York Post.
Enligt den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW har Ahmad Vahidi och hans närmsta män inte bara kontroll över Irans militära insatser utan också landets förhandlingspolitik. En källa med insyn i medlingen uppger för nyhetsbyrån AP att Vahidis förhandlingsroll blivit än mer viktig efter att samtalsrundor i Pakistan i april mellan parterna inte gav något.
Fraktfartyg ligger för ankar vid det stängda Hormuzsundet. Bild från den 4 maj. Foto: Amirhosein Khorgooi/AP/TT
”Oändligt motstånd”
Irans strategi att hålla Hormuzsundet stängt och på så vis strypa världsmarknadens tillgång till fossila bränslen från Persiska viken har bidragit till den globala energikris som befarades redan i krigets inledning. Dessutom har iranska attacker mot oljeanläggningar, hotell och infrastruktur i arabiska grannländer drivit upp instabiliteten i hela regionen.
– Han kommer från en inställning om oändlig revolution, oändligt motstånd, säger Iranexperten Kenneth Katzman vid tankesmedjan Soufan till AP, och menar att Vahidi anser att USA alltid måste konfronteras.
Sedan 2007 är Vahidi efterlyst av Interpol, anklagad för att ha spelat en viktig roll i terrorbombningen av ett judiskt center i Argentina 1994, där 85 människor miste livet och hundratals skadades.
