Tidöpartierna går vidare med en ny modell för hur public service ska finansieras – trots att SVT och SR varnat för omfattande nedskärningar. Därtill ska public service-bolagen granskas hårdare.
Det framgår när regeringen nu presenterar sitt förslag till en ny lag och nya riktlinjer för public service, som ska gälla de kommande åtta åren. Lagen och riktlinjerna är ett resultat av public service-kommitténs utredning som lämnades i maj 2024.
Finansieringen var redan då en stridsfråga.
Kommittén kunde inte enas och samtliga oppositionspartier reserverade sig mot förslaget som utredaren och tidigare KD-ledaren Göran Hägglund lämnade. SVT och SR varnade för långtgående konsekvenser med färre journalister och färre program.
Kritik mot finansiering
Men Tidöpartierna är överens och tar nu förslaget vidare. I stället för en årlig uppräkning på 2 procent som i dag, ska bolagen få 3 procents höjning av anslagen 2026, därefter 2 procents årlig höjning 2027–2030 och 1 procent 2031–2033.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) framhåller att det ändå rör sig om en uppräkning.
– Totalt kommer det här innebära att public service-bolagen får nästan 83 miljarder över åtta år, och det är något mer än vad man skulle ha fått om man behållit nuvarande modell, säger hon.
SD hade helst velat se ännu mindre pengar till bolagen.
Oppositionen är samtidigt fortsatt kritisk och anser att det hade behövts större ökningar, inte minst mot bakgrund av dyrare teknik och extra kostnader för säkerhet och beredskap.
SR:s vd Cilla Benkö uppger att det saknas över tre miljarder kronor för de kommande åtta åren.
Nya textkrav
Tidöpartierna skärper också villkoren för hur SVT och SR får använda text i nyhetsverksamheten. Kommersiella medier har tidigare riktat kritik mot att bolagen lägger ut för mycket text på sina sajter, vilket konkurrerar med traditionella tidningar. SVT och SR ska även börja redovisa hur mycket text de producerar.
Ytterligare ett förslag är att public service ska granskas hårdare. En forskningsstudie ska belysa villkoret om opartiskhet. Bland annat SD har hävdat att public service innehåll ibland är för "politiskt vinklat".
Det är dock oklart hur studien ska gå till, och om det är politikerna som ska beställa den. Även detta är något som public service-bolagen uttryckt oro för, mot bakgrund av principen om "armlängds avstånd".
Mindre på Tiktok?
Det så kallade speglingsuppdraget ändras också. Programutbudet ska spegla förhållanden i hela befolkningen, i stället för som tidigare "den variation som finns i befolkningen".
– Bakom detta ligger det en hel del identitetspolitik som nu försvinner, säger Alexander Christiansson (SD).
Ytterligare en förändring är hur bolagen får publicera sig på externa plattformar som Youtube och Tiktok. De egna sajterna och apparna ska i fortsättningen vara prioriterade, enligt Tidöpartierna.
