Ett nytt brott som utökar ansvaret för offentligt anställda föreslås införas. Straffskalan för tjänstefel kan också komma att skärpas.
På fredagen tog regeringen emot en utredning om skärpta straff för korruptionsbrott och tjänstefel. Ett helt nytt brott föreslås – missbruk av offentlig ställning. Brottet tar sikte på offentligt anställda som gör fel i jobbet, genom att till exempel gynna sig själva eller missgynna andra.
Till skillnad från brottet tjänstefel ska missbruk av offentlig ställning inte ha någon koppling till myndighetsutövning, vilket utökar ansvaret. Maxstraffet vid grovt brott sätts till sex års fängelse.
Förslaget är en del i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
”Kampen mot korruption och maktmissbruk är en central del i att stärka rättsstaten och att värna vårt fria och öppna samhälle”, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en kommentar.
Kan förändra kulturen
Utredningen föreslår också att straffskalan för tjänstefel skärps och att det förtydligas vilka omständigheter som gäller för om en gärning ska vara ringa och därmed undantas från straffansvar.
Redan i dag kan tjänstefel leda till fängelse men det finns få fällande domar om grovt tjänstefel. Vanligare är att ärendet går till myndigheternas personalansvarsnämnder, där straffen blir sådant som löneavdrag eller avsked.
När en annan utredning såg över tjänstemannaansvaret för tre år sedan kom den fram till att ett för strängt straffansvar riskerar en kultur med tjänstemän som är rädda för att fatta beslut.
Skärpt straff för mutbrott
Gunnar Strömmer pekar på att nya verktyg mot korruption och ett utökat straffansvar kan stärka förtroendet för offentlig verksamhet.
”Vi vill ha en kultur där tjänstemän i det offentliga vågar kliva fram, ta ansvar och fatta nödvändiga beslut. Samtidigt är det viktigt att det går att utkräva ansvar när det blivit fel", säger han.
Straffskalan för mutbrott och andra korruptionsbrott kan också komma att skärpas. Och utredningen föreslår också ett nytt brott – oaktsam finansiering av korruptionsbrott – som tar sikte på transaktioner som genomförs utan att den anställde har kontroll över var pengarna går.
Utredningen skickas nu på remiss och den nya lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2027.
