Länge betraktades svenska flaggan av vissa som en symbol för exkludering och nationalism. Men ny forskning pekar i motsatt riktning. Flaggan kan stärka känslan av en gemensam identitet – och minska avståndet mellan människor med olika politiska uppfattningar. Det gör frågan om vilka flaggor som vajar på studentflaken mer intressant än den först kan verka.
Den här tiden på året viftas det med flaggan mer än annars. Först kring nationaldagen den 6 juni, om än inte av så många som när norrmännen firar sitt syttende mai (17 maj). Därefter kring skolavslutningarna när rusiga studenter springer ut till tonerna av ”Den ljusnande framtid är vår”.
Men inte bara med den svenska flaggan. I takt med att allt fler människor kommit till Sverige från andra länder har andra flaggor dykt upp på skolavslutningar. Ungdomar med arabiska rötter viftar med den palestinska flaggan, den irakiska eller den syriska. Unga med föräldrar från Afrikas horn viftar med den somaliska eller eritreanska.












