Det är trettio år sedan ”Dead Man Walking” hade sin premiär – ett amerikanskt drama om en dödsdömd mördare som får andlig ledning av en nunna, där frågor väcks kring dödsstraffet och om kristendomens idé om att förlåta syndaren låter sig implementeras i våra liv.

Helen Prejean är en amerikansk nunna som har verkat som andlig rådgivare åt dödsdömda fångar. 1993 publicerades hennes bok ”Dead Man Walking”, där hon beskriver sina erfarenheter av att försöka finna något gott i mördare samt kritiserar ett praktiserande av dödsstraff. Boken filmatiserades 1995 med Susan Sarandon i rollen som Helen. Hennes motspelare var Sean Penn, som spelar den dödsdömde Matthew Poncelet.

Helen får ett brev från Matthew, där han undrar om hon kan komma och besöka honom i fängelset. Som den idealist hon är har hon en föreställning om att det går att vara alla till lags, både syndaren och offren för dennes förbrytelse. Verkligheten bjuder snart motstånd, och de anhöriga till Matthews offer blir upprörda över att hon erbjuder hjälp till en bestialisk mördare. Den dödsdömde är dömd för morden på ett tonårspar, där Matthew och hans medbrottsling även våldtagit flickan. Medbrottslingen döms till livstid, och Matthew lägger all skuld på honom. Helen försöker få Matthews dödsdom ändrad till livstidsstraff, och när detta nekas blir hon hans andliga rådgivare. Hans kropp kan inte undkomma straffet, men hon vill nå fram till hans själ, så att han erkänner sina brott och söker förlåtelse. Hon citerar bibelorden om att sanningen ska göra oss fria.