I Epoch Times vecka 4 skriver Eric Lindesjöö att energidebatten om el och energislag saknar faktagrund och blir känslostyrd. Elsystemets komplexitet och behovet av nätkunskap betonas i en replik av en pensionerad kabelingenjör.

Tack Eric Lindesjöö för att du tar upp den mycket viktiga frågan om att energidebatten måste baseras på faktakunskap, och då tänker jag på hur vårt elsystem fungerar. Jag har arbetat större delen av mitt yrkesliv med stora kabelsystem: nationella och mellan länder samt ut till och inom havsbaserade vindkraftsanläggningar.

Jag har ofta fått frågan: ”Du som jobbar med vårt elsystem, vad säger du?” Numera inser jag att det är meningslöst att försöka förklara hur det fungerar. Ett växelströmsnät är en oerhört komplicerad struktur. Det finns ingen möjlighet att förstå komplikationerna ifall man inte har en gedigen elkraftsutbildning, men även då är det svårt att utan lång tids arbete inse hur elnätet i grunden fungerar.

Inom elkraft handlar det ofta om att nationellt flytta enorma mängder energi. Fundamentalt och grunden till att detta kan genomföras är Maxwells ekvationer från mitten av 1800-talet. När vi bygger högspänningsledningar, luftledningar eller kablar, måste den konstruktionsansansvarige ta hänsyn till de elektromagnetiska fenomen som uppstår för att minimera förluster och undvika störningar. Nätet innehåller mest växelströmsledningar HVAC men även likström HVDC.

Elkraft är i grunden en tjänst och ingen vara.

Numera behöver vi också ta hänsyn till cirka 20 procent vindkraft och några procent solkraft samt också ett ökande antal batterianläggningar. Elproduktionen från alla dessa skiljer sig vitalt från elkraft från olja, gas, vatten och kärnkraft. Jag tror inte det finns en enda politiker i landet som har förmågan att fatta vari komplikationerna består och hur en kraftledning från elområde 1 i Norrland till elområde 4 i söder påverkas med olika typer av belastningsfall.

Det största och värsta felet de flesta gör, inklusive politiker, är att tro att elen i våra ledningar är en vara, en kommoditet, en råvara eller handelsvara som är utbytbar mot en annan av samma slag, där produktionens ursprung inte spelar någon roll. Elkraft är i grunden en tjänst och ingen vara.

I artikeln skriver Lindesjöö att ”dagens nät är som ett blodsystem med blodproppar”. Jag har hört jämförelsen mellan vårt elnät och blodomloppet tidigare. Det var bra att Lindesjöö tog upp blodproppar, för ger man fel blodgrupp vid en transfusion så uppstår akut hemolytisk transfusionsreaktion. Detta leder till att de givna blodkropparna klumpar ihop sig och spricker (hemolys), vilket kan orsaka allvarliga och potentiellt livshotande komplikationer.

Det är mycket med det elektriska – ja, enormt mycket mer än bara två hål i väggen.

I artikeln nämns olika sätt att hantera den bristande elkvalitén från sol och vindkraft, vilket är bra, men då måste man också ange den fulla konsekvensen av ett sådant beslut. Medan vatten och kärnkraft nyttjar befintlig infrastruktur effektivt och sänker driftskostnaderna genom stabilitet, driver den omfattande utbyggnaden av vindkraft på behovet av stora, för att inte säga enorma, miljardinvesteringar i stamnätet.

Detta leder ofelbart till mycket höga nätavgifter men även till slöseri med icke förnyelsebara resurser samt också mer miljöförstöring. Som elkund betalar alla nätavgifterna och sedan betalar de övriga nätägarna, de lokala till de regionala, och dessa betalar till Svenska Kraftnät för drift, underhåll, utveckling och förluster för hela transportkedjan från elproducent till slutkund. Så den ökning av elkostnaden vi nu ser är bara början på fortsatta höjningar. Någon måste ju alltid betala.

Det är mycket med det elektriska – ja, enormt mycket mer än bara två hål i väggen.

Pensionerad kabelingenjör