Inrikes

Blir grundlagen för trögrörlig med nya förslaget?

Staffan Erfors
Staffan Erfors
loadingSverige står inför en grundlagsreform som innebär betydande förändringar. Foto: Jessica Gow/TT
Sverige står inför en grundlagsreform som innebär betydande förändringar. Foto: Jessica Gow/TT

Regeringen föreslår att det ska krävas två tredjedelars majoritet för att ändra grundlagen och vill stärka domstolarnas oberoende. Förslaget möter både brett politiskt stöd och akademisk skepsis.

Sverige står inför en grundlagsreform som innebär betydande förändringar i det konstitutionella ramverket.

Regeringens proposition ”Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende” innebär ett krav på kvalificerad majoritet för grundlagsändringar och stärkta garantier för domstolarnas oberoende. Dessa förändringar syftar till att stärka demokratins grundvalar och rättsstatens principer i Sverige.

Grundlagen – demokratins fundament

Sveriges konstitution består av fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa bildar det rättsliga ramverk som anger hur landet styrs, hur makten är fördelad och vilka fri- och rättigheter medborgarna har.

Regeringsformen (SFS 1974:152) är den mest centrala. Den reglerar grunderna för statsskicket, maktfördelningen mellan riksdag, regering och domstolar, samt skyddet för grundläggande friheter. Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105) garanterar rätten att trycka och sprida information fritt, medan yttrandefrihetsgrundlagen (SFS 1991:1469) skyddar åsiktsfriheten i radio, tv och på internet. Successionsordningen (SFS 1810:0926) reglerar tronföljden inom den svenska monarkin.

Grundlagarna kan inte ändras som vanliga lagar. Det krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett allmänt val mellan. Det ger eftertanke och skyddar demokratin mot förhastade beslut, är tanken.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Staffan Erfors
Staffan Erfors
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Inrikes

Blir grundlagen för trögrörlig med nya förslaget?

Staffan Erfors
Staffan Erfors
loadingSverige står inför en grundlagsreform som innebär betydande förändringar. Foto: Jessica Gow/TT
Sverige står inför en grundlagsreform som innebär betydande förändringar. Foto: Jessica Gow/TT

Regeringen föreslår att det ska krävas två tredjedelars majoritet för att ändra grundlagen och vill stärka domstolarnas oberoende. Förslaget möter både brett politiskt stöd och akademisk skepsis.

Sverige står inför en grundlagsreform som innebär betydande förändringar i det konstitutionella ramverket.

Regeringens proposition ”Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende” innebär ett krav på kvalificerad majoritet för grundlagsändringar och stärkta garantier för domstolarnas oberoende. Dessa förändringar syftar till att stärka demokratins grundvalar och rättsstatens principer i Sverige.

Grundlagen – demokratins fundament

Sveriges konstitution består av fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa bildar det rättsliga ramverk som anger hur landet styrs, hur makten är fördelad och vilka fri- och rättigheter medborgarna har.

Regeringsformen (SFS 1974:152) är den mest centrala. Den reglerar grunderna för statsskicket, maktfördelningen mellan riksdag, regering och domstolar, samt skyddet för grundläggande friheter. Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105) garanterar rätten att trycka och sprida information fritt, medan yttrandefrihetsgrundlagen (SFS 1991:1469) skyddar åsiktsfriheten i radio, tv och på internet. Successionsordningen (SFS 1810:0926) reglerar tronföljden inom den svenska monarkin.

Grundlagarna kan inte ändras som vanliga lagar. Det krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett allmänt val mellan. Det ger eftertanke och skyddar demokratin mot förhastade beslut, är tanken.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Staffan Erfors
Staffan Erfors
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025