Försäljningen av läkemedel för viktminskning skjuter i höjden. Nu larmar apotekspersonal om att personer mixtrar med doserna för att de ska räcka längre. På nätet marknadsförs också falska viktminskningsläkemedel för injektion.

– Man ska absolut inte köpa och injicera någonting som man inte vet vad det är, säger Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska institutet.

Efterfrågan på läkemedel för viktminskning har exploderat. De nya läkemedlen har dramatiskt förändrat möjligheten att behandla fetma och de positiva effekterna på folkhälsan på sikt väntas bli stora.

Framför allt är det GLP1-analoger som Wegovy från Novo Nordisk och Mounjaro från Eli Lilly som är storsäljare. I slutet av 2025 sålde de dessa två för 230 miljoner kronor på en enda månad. I december tog sig Mounjaro högst upp på listan över Sveriges mest sålda läkemedel.

Ingen av dessa är subventionerad för enbart viktminskning, vilket betyder att patienterna som får dem utskrivna för obesitas (fetma) och som inte har diabetes typ 2, får stå för hela kostnaden själva. Beroende på dos kan det blir upp till 4 000 kronor i månaden.

Vill dryga ut

Kostnaden är en av anledningarna till att användarna på eget initiativ ändrar doserna, något som personalen på apotek har reagerat på.

– Vi har märkt att kunder frågar om de kan ändra sin dosering och experimentera själva, till exempel i syfte att medicinen ska räcka längre. När jag frågar har jag fått svaret att det kan handla om pengarna, säger Roro Wirlander Beydoun, apotekschef på Apotek Hjärtat i Örebro.

Han säger att han har förståelse för att kostnaden kan vara ett problem men att en dosförändring alltid ska diskuteras med läkare.

– Att laborera med doser på egen hand, kan påverka behandlingen negativt eller leda till bieffekter, säger han.

Även Staffan Sundquist, specialistapotekare på Apoteket i Jönköping säger att de har märkt att kunder frågar om de kan ändra doseringen.

Tipsas på forum

På sociala plattformar finns det gott om tips på hur man själv kan ställa in dosen för läkemedlet, som tas med sprutor.

– Om man betalar flera tusen i månaden är det inte konstigt att man vill hushålla med dem, säger Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska institutet och överläkare inom obesitas i Region Stockholm.

Hon säger att det inte automatiskt är dåligt att behandlas med en lägre dos än det som är rekommenderat. Studier visar att en lägre dos innebär färre biverkningar. Det kan också minska risken för kraftig viktuppgång när man slutar. Men att det inte ska göras utan diskussion med vården.

– Syftet med läkemedlet är att den som tar det ska känna sig mätt och därför äta mindre. Om effekten uppnås vid en lägre dos är det inte fel.

– Men den som vill ändra dosen ska prata med sin läkare. Det är ingen bra idé att mixtra själv, säger hon.

Hon reagerar mot de "klickscheman", ett slags doseringsschema, som sprids på nätet och som även marknadsförs mot betalning. Dessa visar hur injektionspennorna kan justeras för att ge en annan dos än den förinställda.

– Det är inget vi rekommenderar, jag tycker inte att det är medicinskt rätt att klicka, säger Trolle Lagerros.

I en artikel i Läkartidningen konstateras att det inte finns vetenskapligt stöd för att dosering med klickmetoden är medicinskt säker. De tar bland annat upp risker för feldosering och bristande hållbarhet av vätskan som injiceras.

Ylva Trolle Lagerros ser problem med att så många måste bekosta läkemedlen själva.

– Jag har patienter som verkligen är sjuka av sin vikt som skulle behöva läkemedel mycket längre men som tvingas sluta på grund av kostnaden, säger hon.

Varnar för förfalskningar

På Apotek Hjärtat har personalen också märkt av frågor om att köpa likartade läkemedel på egen hand, utan recept.

– Det kommer kunder som har fått annonser med erbjudanden om billigare varianter och frågar varför det är dyrare på apotek. Men de ska man absolut inte köpa eftersom du inte alls vet vad de innehåller, säger Roro Wirlander Beydoun.

Läkemedelsverket har gått ut med varningar för att det förekommer falska viktminskningsläkemedel för injektion på nätet. Ylva Trolle Lagerros har inte träffat patienter som handlat av oseriösa aktörer. Hon tror att det delvis kan handla om en grupp som inte har obesitas och därför inte får läkemedel förskrivna av vården.

– Man ska absolut inte köpa och injicera någonting som man inte vet vad det är, säger hon.