loadingDemonstration av hantering av dna-spår på en handduk på NFC i Linköping. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT
Demonstration av hantering av dna-spår på en handduk på NFC i Linköping. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Ny teknik hos polisen ger enorm ökning av dna-träffar

Marc Skogelin/TT

Ny teknik har i tysthet revolutionerat möjligheterna för polisens forensiker att identifiera misstänkta personer från komplicerade dna-spår. Sedan våren 2025 har antalet sökträffar ökat med 150 procent.

– Det har haft en enormt stor påverkan på vår förmåga, säger Staffan Jansson på Nationellt forensiskt centrum (NFC).

Redan 2022 togs det första stora klivet gällande hantering av komplexa dna-spår från brottsutredningar, främst gällande så kallat bland-dna där flera personer lämnat spår av olika styrka. NFC fick då tillgång till en ny programvara, DNAxs, som utvecklats i Nederländerna.

Innan dess var det i princip omöjligt att identifiera enskilda personer från bland-dna, då de komplicerade beräkningar som krävs inte låter sig göras av en människa.

Malin Sanga och Staffan Jansson på Nationellt forensiskt centrum (NFC). Foto: Privat

– Tyvärr kunde vi i väldigt många fall inte använda de resultaten alls, säger Staffan Jansson, tidigare förste forensiker på NFC och i dag gruppchef.

”Game changer”

Men införandet av DNAxs, som bygger på en avancerad statistisk modell, gav personträffar på upp till fyra, i vissa fall fem, personer utifrån ett bland-dna. För att få träff krävdes dock att det fanns namngivna personer att jämföra med.

– Redan då uttrycktes det som att det var en ”game changer”. Plötsligt kunde vi använda minst dubbelt så många av våra resultat, säger Staffan Jansson.

I maj i fjol togs nästa stora kliv, då NFC fick tillgång till en ny modul inom DNAxs, kallad Probrank.

Tidigare kunde man bara svara på om spår från personer som redan identifierats i en utredning återfanns i ett bland-dna. Nu kan NFC i stället jämföra resultaten mot hela polisens dna-register.

– Nu kan vi i stor uträckning alltså ”fiska upp” personer som ligger i dna-registret utifrån komplicerade dna-spår, säger Malin Sanga, som varit projektledare för DNAxs på NFC.

– Det betyder att vi kan hitta personer som utredningen inte redan känner till och skicka utredarna i rätt riktning, vilket inte var möjligt tidigare, tillägger hon.

Stor effekt

Tekniken används för alla brott, oavsett rubricering. Sedan införandet av Probrank har NFC levererat drygt 5 800 unika personträffar till utredningar och antalet sökträffar har ökat med 150 procent.

Exakt vad alla träffar lett till i form av åtal och domar går inte att säga. Men ett stort antal misstänkta, som sannolikt inte hade hittats utan den nya tekniken, har kunnat identifieras.

– Det vi ser är ju att våra fängelser är överbelagda. Självklart är det inte bara DNAxs och Probrank som ligger bakom det, men vår bedömning är att det här har haft en väldigt stor effekt, säger Staffan Jansson.

Probrank

Probrank är ett program för sökning av komplexa dna-spår mot dna-register och har utvecklats av Nederländernas forensiska institut (NFI). Programmet använder ett nytt beräkningssätt som är mer träffsäkert än tidigare metod, bland annat då det inkluderar mer data i sina beräkningar.

En dna-profil som tagits fram från ett forensiskt spår representeras av en serie toppar, där varje topp motsvarar en egenskap i dna:t. Probrank går längre än tidigare metoder vid sökning, genom att inte bara ta med topparnas position, utan även deras höjd i sina beräkningar.

I beräkningen tar Probrank även hänsyn till om de toppar som tillhör samma person stämmer överens i höjd. Detta gör att metoden kan upptäcka likheter mer träffsäkert vid sökning av bland-dna.

Programmet beskrivs av forskarna bakom som en ”milstolpe” vad gäller sökning av komplexa dna-spår.

Källa: Nederländernas forensiska institut (NFI)

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingDemonstration av hantering av dna-spår på en handduk på NFC i Linköping. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT
Demonstration av hantering av dna-spår på en handduk på NFC i Linköping. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Ny teknik hos polisen ger enorm ökning av dna-träffar

Marc Skogelin/TT

Ny teknik har i tysthet revolutionerat möjligheterna för polisens forensiker att identifiera misstänkta personer från komplicerade dna-spår. Sedan våren 2025 har antalet sökträffar ökat med 150 procent.

– Det har haft en enormt stor påverkan på vår förmåga, säger Staffan Jansson på Nationellt forensiskt centrum (NFC).

Redan 2022 togs det första stora klivet gällande hantering av komplexa dna-spår från brottsutredningar, främst gällande så kallat bland-dna där flera personer lämnat spår av olika styrka. NFC fick då tillgång till en ny programvara, DNAxs, som utvecklats i Nederländerna.

Innan dess var det i princip omöjligt att identifiera enskilda personer från bland-dna, då de komplicerade beräkningar som krävs inte låter sig göras av en människa.

Malin Sanga och Staffan Jansson på Nationellt forensiskt centrum (NFC). Foto: Privat

– Tyvärr kunde vi i väldigt många fall inte använda de resultaten alls, säger Staffan Jansson, tidigare förste forensiker på NFC och i dag gruppchef.

”Game changer”

Men införandet av DNAxs, som bygger på en avancerad statistisk modell, gav personträffar på upp till fyra, i vissa fall fem, personer utifrån ett bland-dna. För att få träff krävdes dock att det fanns namngivna personer att jämföra med.

– Redan då uttrycktes det som att det var en ”game changer”. Plötsligt kunde vi använda minst dubbelt så många av våra resultat, säger Staffan Jansson.

I maj i fjol togs nästa stora kliv, då NFC fick tillgång till en ny modul inom DNAxs, kallad Probrank.

Tidigare kunde man bara svara på om spår från personer som redan identifierats i en utredning återfanns i ett bland-dna. Nu kan NFC i stället jämföra resultaten mot hela polisens dna-register.

– Nu kan vi i stor uträckning alltså ”fiska upp” personer som ligger i dna-registret utifrån komplicerade dna-spår, säger Malin Sanga, som varit projektledare för DNAxs på NFC.

– Det betyder att vi kan hitta personer som utredningen inte redan känner till och skicka utredarna i rätt riktning, vilket inte var möjligt tidigare, tillägger hon.

Stor effekt

Tekniken används för alla brott, oavsett rubricering. Sedan införandet av Probrank har NFC levererat drygt 5 800 unika personträffar till utredningar och antalet sökträffar har ökat med 150 procent.

Exakt vad alla träffar lett till i form av åtal och domar går inte att säga. Men ett stort antal misstänkta, som sannolikt inte hade hittats utan den nya tekniken, har kunnat identifieras.

– Det vi ser är ju att våra fängelser är överbelagda. Självklart är det inte bara DNAxs och Probrank som ligger bakom det, men vår bedömning är att det här har haft en väldigt stor effekt, säger Staffan Jansson.

Probrank

Probrank är ett program för sökning av komplexa dna-spår mot dna-register och har utvecklats av Nederländernas forensiska institut (NFI). Programmet använder ett nytt beräkningssätt som är mer träffsäkert än tidigare metod, bland annat då det inkluderar mer data i sina beräkningar.

En dna-profil som tagits fram från ett forensiskt spår representeras av en serie toppar, där varje topp motsvarar en egenskap i dna:t. Probrank går längre än tidigare metoder vid sökning, genom att inte bara ta med topparnas position, utan även deras höjd i sina beräkningar.

I beräkningen tar Probrank även hänsyn till om de toppar som tillhör samma person stämmer överens i höjd. Detta gör att metoden kan upptäcka likheter mer träffsäkert vid sökning av bland-dna.

Programmet beskrivs av forskarna bakom som en ”milstolpe” vad gäller sökning av komplexa dna-spår.

Källa: Nederländernas forensiska institut (NFI)

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026