loadingVd:n för Blykalla Jacob Stedman (till vänster) lämnar över ansökan om en kärnkraftsanläggning norr om Gävle till vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) Foto: Lars Schröder/TT
Vd:n för Blykalla Jacob Stedman (till vänster) lämnar över ansökan om en kärnkraftsanläggning norr om Gävle till vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) Foto: Lars Schröder/TT
Ekonomi & Näringsliv

Ansökan: Vill bygga sex reaktorer norr om Gävle

Joakim Goksör/TT

Det onoterade svenska kärnteknikbolaget Blykalla har tagit ännu ett steg mot att bygga en ny kärnkraftsanläggning i Norrsundet, norr om Gävle. En ansökan – utan kostnadskalkyl – har lämnats in till regeringen.

Bolagets mål är att ta anläggningen i drift inom tio år.

– Kärnkraft på nya platser stärker både Sveriges och Europas motståndskraft. Det stärker också energiförsörjningen regionalt, säger Johan Britz (L), vikarierande klimat- och miljöminister, sedan han tagit emot Blykallas ansökan.

Återkommande effektbrist

Om det blir grönt ljus från regeringen och kommunen, ska projektet även prövas av Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten.

De sex blykylda små och modulära reaktorerna (SMR) i Norrsundet som Blykalla vill bygga skulle enligt bolagets vd Jacob Stedman ha en total effekt på 330 megawatt. Det motsvarar elkonsumtionen hos 150 000 hushåll.

Blykylningstekniken utvecklades i Sovjetunionen i slutet av 1950-talet och under 1960-talet. Den har bland annat använts i atomdrivna ubåtar.

– Norrsundet har alla förutsättningar: avskilt läge, hamn för transporter, närhet till regionnätet, en strategisk position mellan elområde 2 och 3, säger Stedman.

Han tillägger att Gävle dessutom ”lider av en återkommande effektbrist”.

Ansöka om finansiering

Kostnadskalkylen för sex SMR-reaktorer vill Stedman inte gå in på.

– Vi har inte i dag gått ut med kostnaden, men vi kommer parallellt att inleda en process med Finansdepartementet där vi kommer ansöka om den finansieringsmekanism som man tagit fram. Och i samband med den processen så kommer vi kunna berätta mer om kostnadsbilden.

Britz vill inte heller diskutera prislappen.

– Att investera i kärnkraft är väldigt kostsamt i början, men sedan blir det väldigt hög avkastning över tid, säger den vikarierande ministern.

På frågan om vad de satsningar på ny kärnkraft som regeringen vill se framåt kommer att kosta skattebetalarna svarar Britz:

– Förhoppningsvis inte särskilt mycket. Men den största kostnaden skattebetalarna bär är när vi inte har effekt så att vi kan elektrifiera transportsektorn, göra oss oberoende av fossila bränslen från Mellanöstern eller – för den delen – investera i svensk industri.

Statliga stödlån till kärnkraft

I fjol lanserades en statlig finansieringsmekanism på sammanlagt 220 miljarder kronor för att under tolv år stötta byggande av ny kärnkraft. Därtill erbjuds prisgarantier som beräknas kosta 1–3 miljarder per år i 40 års tid. Lånen ska enligt regeringen räcka till att få investeringar på plats som ger totalt cirka 5 000 megawatt elektrisk effekt.

Blykalla har den 18 maj 2026 ansökt om att bygga sex SMR-reaktorer i Norrsundet, Gävle, med en total effekt på 330 megawatt.

I mars i år lämnade ett bolag i Kärnfull Next-koncernen – Refirm Målma AB – in en ansökan om att få bygga 4-6 SMR-reaktorer utanför Valdemarsvik med en sammanlagd effekt på 1 200-1 600 megawatt.

Sedan tidigare har även statliga Vattenfall inlett en förstudie och ansökt om statligt stöd för att bygga 2-3 SMR-reaktorer med en effekt på cirka 1 500 megawatt intill befintliga anläggningar på kärnkraftverket i Ringhals.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingVd:n för Blykalla Jacob Stedman (till vänster) lämnar över ansökan om en kärnkraftsanläggning norr om Gävle till vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) Foto: Lars Schröder/TT
Vd:n för Blykalla Jacob Stedman (till vänster) lämnar över ansökan om en kärnkraftsanläggning norr om Gävle till vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) Foto: Lars Schröder/TT
Ekonomi & Näringsliv

Ansökan: Vill bygga sex reaktorer norr om Gävle

Joakim Goksör/TT

Det onoterade svenska kärnteknikbolaget Blykalla har tagit ännu ett steg mot att bygga en ny kärnkraftsanläggning i Norrsundet, norr om Gävle. En ansökan – utan kostnadskalkyl – har lämnats in till regeringen.

Bolagets mål är att ta anläggningen i drift inom tio år.

– Kärnkraft på nya platser stärker både Sveriges och Europas motståndskraft. Det stärker också energiförsörjningen regionalt, säger Johan Britz (L), vikarierande klimat- och miljöminister, sedan han tagit emot Blykallas ansökan.

Återkommande effektbrist

Om det blir grönt ljus från regeringen och kommunen, ska projektet även prövas av Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten.

De sex blykylda små och modulära reaktorerna (SMR) i Norrsundet som Blykalla vill bygga skulle enligt bolagets vd Jacob Stedman ha en total effekt på 330 megawatt. Det motsvarar elkonsumtionen hos 150 000 hushåll.

Blykylningstekniken utvecklades i Sovjetunionen i slutet av 1950-talet och under 1960-talet. Den har bland annat använts i atomdrivna ubåtar.

– Norrsundet har alla förutsättningar: avskilt läge, hamn för transporter, närhet till regionnätet, en strategisk position mellan elområde 2 och 3, säger Stedman.

Han tillägger att Gävle dessutom ”lider av en återkommande effektbrist”.

Ansöka om finansiering

Kostnadskalkylen för sex SMR-reaktorer vill Stedman inte gå in på.

– Vi har inte i dag gått ut med kostnaden, men vi kommer parallellt att inleda en process med Finansdepartementet där vi kommer ansöka om den finansieringsmekanism som man tagit fram. Och i samband med den processen så kommer vi kunna berätta mer om kostnadsbilden.

Britz vill inte heller diskutera prislappen.

– Att investera i kärnkraft är väldigt kostsamt i början, men sedan blir det väldigt hög avkastning över tid, säger den vikarierande ministern.

På frågan om vad de satsningar på ny kärnkraft som regeringen vill se framåt kommer att kosta skattebetalarna svarar Britz:

– Förhoppningsvis inte särskilt mycket. Men den största kostnaden skattebetalarna bär är när vi inte har effekt så att vi kan elektrifiera transportsektorn, göra oss oberoende av fossila bränslen från Mellanöstern eller – för den delen – investera i svensk industri.

Statliga stödlån till kärnkraft

I fjol lanserades en statlig finansieringsmekanism på sammanlagt 220 miljarder kronor för att under tolv år stötta byggande av ny kärnkraft. Därtill erbjuds prisgarantier som beräknas kosta 1–3 miljarder per år i 40 års tid. Lånen ska enligt regeringen räcka till att få investeringar på plats som ger totalt cirka 5 000 megawatt elektrisk effekt.

Blykalla har den 18 maj 2026 ansökt om att bygga sex SMR-reaktorer i Norrsundet, Gävle, med en total effekt på 330 megawatt.

I mars i år lämnade ett bolag i Kärnfull Next-koncernen – Refirm Målma AB – in en ansökan om att få bygga 4-6 SMR-reaktorer utanför Valdemarsvik med en sammanlagd effekt på 1 200-1 600 megawatt.

Sedan tidigare har även statliga Vattenfall inlett en förstudie och ansökt om statligt stöd för att bygga 2-3 SMR-reaktorer med en effekt på cirka 1 500 megawatt intill befintliga anläggningar på kärnkraftverket i Ringhals.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026