I ”Rättshaveristen och jag” skildrar Jakob Carlander mötet mellan offentliganställda och personer som fastnar i sin kamp för rättvisa. Med exempel ur yrkeslivet synliggörs en konflikt där empati prövas mot gränssättning – och där både individ och system riskerar att slitas ned.
I sin bok ”Rättshaveristen och jag” (2025) delar Jakob Carlander med sig av sina erfarenheter från ett långt yrkesliv som psykoterapeut inom offentlig sektor.
Författaren undersöker det rättshaveristiska beteendets många uttryck, och den praktiska verklighet som offentliganställda konfronteras med i mötet med en rättshaverist. Ett återkommande tema är oförmågan att släppa taget om upplevda oförrätter. Vad är rimligt missnöje och vad är destruktiv envishet? En, enligt författaren, viktig distinktion att fundera över. Främst eftersom rättshaveristen ofta har ett ”särskilt ont öga till den offentligt anställde”, till den person han eller hon vänt sig till för att få hjälp.














