"Wuhan Health Organization", ett smeknamn Världshälsoorganisationen, WHO, fått av kinesiska nätanvändare då WHO, tillsammans med dess generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus, med rätta har börjat kunna ifrågasättas. Viktiga frågor har väckts kring politiseringen av organisationen och dess oförställda bemödande med att behaga det kinesiska kommunistpartiets ledarskap, allt medan Pekings mörkläggning av Wuhan-viruset fortsätter.
WHO har redan en dyster bakgrund när det gäller misslyckandet med att hantera dödliga epidemier. Som exempel kan nämnas att WHO under 2015, under ledning av Pekingstödda Margaret Chan, erkände att de varit ”dåligt förberedda på” att hantera Ebola-utbrottet.
Enligt en artikel i Time listade WHO åtta lärdomar som de lärde sig från krisen, inklusive att "kommunicera tydligare vad som behövs". WHO föreslog senare nio åtgärder för att åstadkomma ett bättre jobb än innan i händelse av framtida utbrott, som att inrätta en "Global Health Emergency Workforce”, med en beredskapsfond som resurs.
Endast Pekings beskrivning av Wuhans viruskris
Ändå handlar WHO:s misslyckande denna gång inte bara om dess inkompetens, utan inkluderar också dess iögonfallande arbete med att exportera Pekings beskrivning av Wuhans viruskris.
I början av januari kritiserades WHO världen över för att föra ut Pekings version av virusbekämpningen. Hälsoexperter runt om i världen har bestört sett Pekings enväldiga kontroll över virusinformationen, inklusive det att hota visselblåsare inom sjukhusväsendet med arresteringar, under tiden som WHO:s chef berömde Peking för att ”göra oss tryggare”. Den 23 januari, bara dagar efter nedstängningen av Wuhan, coronavirusets epicentrum, utlystes en global nödsituation. Då hade detta dödliga virus redan nått Nordamerika och Europa.
En av de oroande sakerna med WHO är deras bedrägliga hantering av sin webbplatsinformation om Wuhan-viruset
Av rädsla för att kränka Peking höll WHO låg profil i flera dagar innan de äntligen gav Wuhan-viruset ett namn, SARS-CoV-2. WHO:s långsamma respons på att varna resten av världen om denna dödliga sjukdom har lett till offentlig kritik mot Ghebreyesus, WHO:s chef. Kravet på hans avgång samlade inom några dagar över 456 000 personers underskrifter på Change.org.
Enligt WHO:s webbplats rankas Kina på 16:e plats på topp 20-listan över bidragsgivare till organisationen, långt efter USA, den ledande bidragsgivaren, även efter Trump-administrationens förslag att skära ner på bidraget till WHO med 65 miljoner dollar. Pekings inflytande över WHO är dock väl synligt och styr många kritiska områden.
En av de oroande sakerna med WHO är deras bedrägliga hantering av sin webbplatsinformation om Wuhan-viruset. WHO:s webbplats sade till en början på engelska: ”Följande åtgärder är INTE effektiva mot covid-19 och kan vara skadliga: Rökning. Intagande av traditionella växtbaserade läkemedel. Bärande av flera masker. Självmedicinering med antibiotika”.
Varningen, som är ställd till människor som tar traditionella växtbaserade läkemedel som en åtgärd, finns i de franska, arabiska och ryska versionerna, men inte i den kinesiska. Nu är även den här varningen på engelska borttagen.
När Bruce Aylward, WHO:s biträdande generaldirektör, hävdade att Kinas hantering av Wuhan-viruset kunde tas efter, förbisåg han helt visst, eller kanske till och med förespråkade, ett orwellskt samhällssystem, där rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, öppenhet och pressfrihet saknas
WHO är uppenbarligen medvetna om Kinas statliga mediekampanjer som förespråkar traditionell kinesisk växtmedicin för att bekämpa Wuhan-viruset. Deras hemliga manipulation av information, eller kanske felinformation, om en pandemi är nedslående, oetisk och ansvarslös, särskilt för de drabbade patienterna och frontlinjens modiga medicinska yrkesverksamma runt om i världen.
När Bruce Aylward, WHO:s biträdande generaldirektör, hävdade att Kinas hantering av Wuhan-viruset kunde tas efter, förbisåg han helt visst, eller kanske till och med förespråkade, ett orwellskt samhällssystem, där rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, öppenhet och pressfrihet saknas.
När Aylward sade till pressen: "Om jag hade covid-19 så skulle jag vilja behandlas i Kina" så ifrågasatte kinesiska medborgare på internet omedelbart hans dumhet och okunnighet om den fruktansvärda verklighet som ett Kina i karantän innebär. En medborgare publicerade till och med en hånfull inbjudan till denne naive kanadensare om att omedelbart komma och bosätta sig i Wuhan.
Wuhan-viruset upptäcktes trots allt först av kinesiska läkare i december 2019, men offentliggörandet hölls inne av Peking till den 23 januari 2020. Enligt en nyutgiven forskningsrapport, "Censored Contagion", utgiven av University of Toronto, har Peking sedan december 2019 varit engagerad i att censurera Wuhan-virusrelaterat innehåll på sociala medier, som den populära WeChat och YY, och fortsätter att begränsa sjukdomsinformationen.
Västerländska medier och regeringar och WHO har gett Pekings uppgifter trovärdighet genom att citera dem utan att ifrågasätta
Detta inkluderar hänvisningar till läkaren Li Wenliang, visselblåsaren som själv dog av Wuhan-viruset. Enligt rapporten kan sådan informationskontroll vara ett hinder för kommunikationen kring viruset och dess förebyggande.
Det är ansvarslöst av WHO, globala medier och regeringar runt om i världen att använda data och statistik från Peking utan att kommentera, med tanke på att de förfalskade siffrorna under SARS och även under detta Wuhan-virusutbrott.
Västerländska medier och regeringar och WHO har gett Pekings uppgifter trovärdighet genom att citera dem utan att ifrågasätta.
Den här internationella organisationen verkar fokusera på att hellre möta behoven hos kommunistledarna i Peking istället för att tänka på 1,3 miljarder kinesers och 23,7 miljoner taiwanesers välbefinnande.
Det taiwanesiska miraklet
Under åren som gått har det inte varit ovanligt att WHO har blandat folkhälsa med politik. Trots stora ansträngningar från många medlemsländer har Taiwan inte fått medlemskap i WHO – detta förnekande hindrar Taiwan från att få tillgång till WHO:s data och resurser. Utestängningen var särskilt avgörande under SARS-krisen 2003 och påverkar även under det nuvarande Wuhan-virusutbrottet.
För att locka Taiwan till att anta "ett land, två system" kallar Peking-propagandan taiwaneserna till och med för "landsmän till kött och blod", men när Taiwan befinner sig i hälsokriser som SARS och Wuhan-viruset, eller när Taiwan försöker få ett WHO-medlemskap, är sådana blodsband inte mycket värda.
Enligt Chen Chien-jen, epidemiolog utbildad vid Johns Hopkins och Taiwans vice president, fick Taiwan SARS-relaterad information från USA 2003 eftersom Peking vägrade hjälpa till.
En artikel i Foreign Policy noterade att "cirka 60 000 flygningar transporterar 10 miljoner passagerare mellan Taiwan och Kina varje år. Taiwan har ett akut intresse av att skydda sin egen och världens välfärd från detta senaste hälsohot. [...] Emellertid blev Taiwan uteslutet från WHO:s krismöten om den nya coronaviruskrisen.”
I rapporten sägs det att ”Kina använder alltmer sin ekonomiska, politiska och institutionella makt för att förändra det globala styrningssystemet inifrån
Pekings inflytande över WHO och andra internationella organisationer har inte gått obemärkt förbi. Den 14 maj 2019 släppte två forskare vid ”Center for a New American Security” en rapport, "People’s Republic of the United Nations", som tog upp Kinas ökande revisionism i internationella organisationer.
I rapporten sägs det att ”Kina använder alltmer sin ekonomiska, politiska och institutionella makt för att förändra det globala styrningssystemet inifrån. […] Internationella organisationer har alltså blivit en arena för ideologisk strid, där Pekings mål är att få ett auktoritärt styre att verka lika legitimt som en demokratisk regering.”
Taiwan är en självstyrande demokrati som bara ligger 15 mil från Kinas fastland och har en befolkning på 23,7 miljoner människor. Pekings blockering av Taiwans försök att bli medlem av WHO under SARS-utbrottet har lärt detta örike att själv bygga upp sin infrastruktur vad gäller folkhälsan för att kunna möta nästa kris.
Samtidigt har Taiwan beslutat sig för att avvisa den kommunistiska regimen på kinesiska fastlandet. Tsai Ing-wen satte ett historiskt väljarrekord vid det senaste presidentvalet, vilket visade allmänhetens starka vilja att upprätthålla självstyre från Fastlandskina. Folket förkastade därmed den Pekingstödda kandidaten och regimens förslag om "ett land, två system".
Med fler än 850 000 taiwaneser boende i Fastlandskina, och ytterligare 400 000 som arbetar där, fick Taiwan bara under förra året cirka 2,7 miljoner kinesiska besökare från fastlandet, vilket gör denna ö till kanske den mest utsatta platsen för ett Wuhan-virusutbrott.
Enligt en artikel i Stanford Health Policy, från den 3 mars, så har ändå Taiwans transparens, karantänåtgärder, social distansering, kontrollstrategi, användning av Big data och ett effektivt centralkommando visat sig vara avgörande faktorer för att hålla denna dödliga sjukdom på en nivå av endast 100 bekräftade fall, den 19 mars.
Det viktigaste steget, som observerats av många hälsoexperter, var den taiwanesiska regeringens snabba beslut att införa reseförbud till Kina och Hongkong innan epidemin kunde få en chans att sprida sig.
Följer Kinas intressen
Däremot var Sydkorea, Japan, Italien och Iran sena med att, eller vägrade, stoppa flyget och har fått lida dyrt för detta under virusutbrottet. Det är kanske ingen slump att Wuhan-viruset verkar följa med några av Kinas geopolitiska och ekonomiska intressen; som de i Iran, Sydkorea, Japan och Italien.
Italien råkar vara det första (och enda) G7-landet som ingår i Pekings ”Belt and Road Initiative” (BRI, även känt som One Belt, One Road) och landet har därmed sin gräns vidöppen för människor från Kina, även efter att Wuhan-viruset gjorde sitt inträde i Europa
Medan Sydkorea och Japan har en lika hög sjukvårdsstandard som Taiwan, så har båda, till skillnad från Taiwan, ivrigt sökt få större ekonomiska och diplomatiska band med kommunistkina.
Många sydkoreanska och japanska företag arbetar i partnerskap med Peking, vilket gör att de blir alltmer beroende av Kina. Många sydkoreaner, som ser nationens växande band med Kina, vill nu anmäla president Moon Jae-in för hans inställning att vara pro-Peking och kallar honom "kinesiska ordföranden Moon".
Italien råkar vara det första (och enda) G7-landet som ingår i Pekings ”Belt and Road Initiative” (BRI, även känt som One Belt, One Road) och landet har därmed sin gräns vidöppen för människor från Kina, även efter att Wuhan-viruset gjorde sitt inträde i Europa.
Kina är Irans största handelspartner, vilket har gett dem ett enormt inflytande över Irans ekonomi och utrikespolitik
Enligt en artikel som publicerades i The Guardian för nio år sedan, så har antalet kinesiska invånare redan nått över 50 000, vilket utgör mer än 30 procent av befolkningen i Prato, Toscana. Av de barn som föddes på Pratos centralsjukhus hade 32 procent kinesiska mödrar. Idag står Italien inför en växande kinesisk invandrarbefolkning som stöder en kommunistisk agenda från Peking.
Det är verkligen olyckligt att Kina har gett Italien ett dödligt virus i väntan på den utlovade ekonomiska ersättningen från BRI. Italiens senaste beslut om en landsomfattande nedstängning kom lite sent, vilket kritiker har uppmärksammat.
Kina är Irans största handelspartner, vilket har gett dem ett enormt inflytande över Irans ekonomi och utrikespolitik. Iran röstar som Kina i stort sett i alla frågor i FN och har nu drabbats hårt av detta Wuhan-virus. Några av de främsta iranska ledarna är bland dess +7 000 coronavirusoffer.
Det är tråkigt att stora forntida civilisationer som Iran och Kina idag styrs av laglösa diktaturer som bryr sig mer om makten än sitt folks välbefinnande. I århundraden har många människor i Asien stadigt haft den tidlösa buddhistiska tron på karmisk återgäldning; en idé som i vissa aspekter står i samklang med den kristna traditionen: "Som du sår får du skörda".
I efterhand kan WHO:s förnekande av Taiwans medlemskap vara en välsignelse i förklädnad eftersom Taiwan snabbt har bemött virusutbrottet på egen hand, utan WHO:s dåliga råd, vilka är baserade på politiska beräkningar. Som Shakespeare klokt skrev i "Slutet gott, allting gott": "Inget arv är så rikt som ärlighet”.
Peter Zhang forskar om politisk ekonomi i Kina och Östasien. Han har tagit examen vid Beijing International Studies University, Fletcher School of Law and Diplomacy och Harvard Kennedy School.
Synpunkter som uttrycks i denna artikel är författarens åsikter och återspeglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.
Det kinesiska kommunistpartiets mörkläggning och dåliga hantering av utbrottet gjorde det möjligt för viruset att spridas över hela Kina och skapa en global pandemi. Situationen blir allt allvarligare i resten av världen, och flera länder med starka band till Kina, såsom Italien, Iran och Sydkorea har drabbats särskilt hårt. Läs mer här.
För ytterligare information, se detta avsnitt av programmet Zooming In som tar upp hur trovärdig informationen är från WHO, hur utbredd försäljningen av djur för laboratorieförsök är i Kina, och vem som är den första smittade, den så kallad "patient zero".
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
