Livsstil

Varför du känner dig som en bluff - och hur du kommer över det

Andrea Elvhage

Plågas du av tankar som att du inte duger, att du inte förtjänar det du har, att du är på en arbetsplats som är för bra för dig och att det är en tidsfråga innan andra upptäcker att du faktiskt inte alls är smart och duktig, utan i själva verket en bluff? Du är i så fall långt ifrån ensam om sådana tankar. Faktum är att det är så vanligt att det till och med har en psykologisk term, ”impostor syndrome” eller bluffsyndrom.

Flertalet presidenter, kända personer, chefer och stjärnkirurger bär på samma känslor som oftast drabbar högpresterande personer. Närmare 70% av dem, enligt forskningen som presenteras i Valerie Young’s bok ”The Secret Thoughts of Sucessful Women: Why Capable People Suffer from the Impostor Syndroms and How to Thrive in Spite of it”.

Einstein lär ha upplevt sig själv som en bluff i slutet av sitt liv då han för en vän strax innan sin död berättade att ”den överdrivna aktningen mitt livsverk hålls får mig att känna mig obekväm. Jag känner mig tvungen att tänka på mig själv som en ofrivillig svindlare”.

Även den prisbelönta skådespelerskan Kate Winslet berättade att ”jag kunde vakna upp på morgonen innan jag skulle till en filminspelning och tänka att jag inte kan göra det här, jag är en bluff”.

Begreppet bluffsyndrom används för att beskriva när vi tror att andra övervärderar oss och att vi inte förtjänar den framgång vi uppnått. Vi kanske konstaterar våra framgångar när vi tittar på vårt CV men kan ändå känna en emotionell distans till dem.

Om du svarar ja på följande frågor kan det tyda på att du lider av bluffsyndromet:

- Du tänker att ”om jag kan göra det, kan vem som helst göra det”

- När du får uppskattning för någonting du gjort tänker du att det bara är en tidsfråga innan det framgår att det berodde på ren tur

- Du ser kritik som en bekräftelse på hur värdelös och inkapabel du är

- Du tänker alltid att din framgång beror på rätt timing, ren tur eller tillfälligheter

Ironin i det hela tycks vara att det inte spelar någon roll hur väl du faktiskt presterar på ditt jobb, det kommer inte hjälpa dig att komma över det. När du jobbar på för att prestera och hålla fasaden uppe förstärker det i själva verket din känsla av att vara en bluff. I takt med att din kompetens ökar leder det förvisso till ett kliv upp, men det är troligt att du på nytt känner att du är på territorium du inte behärskar och därmed återigen känner dig som en bluff.

Det finns en stark länk mellan bluffsyndromet och en rädsla för att misslyckas. Kritik upplevs aldrig som konstruktivt, utan istället som att man blir fördömd, skriver Valerie Young. Men problemet ligger i huvudsak inte i att du känner dig misslyckad eller bortgjord ibland, utan i huruvida du låter rädslorna styra och hindra dig från att uppnå dina mål.

Den brittiske filosofen Bertrand Russel sade att ”Problemet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel.” Psykologer kallar det för Dunner-Kruger-effekten, vilket väldigt förenklat kan förklaras med att inkompetenta människor kanske är för inkompetenta för att förstå sin inkompetens. Människor med stor och bred erfarenhet har förmodligen felat och gjort misstag tillräckligt många gånger för att inse att de helt enkelt inte alltid har rätt, vilket kan anses vara uppsidan med bluffsyndromet – om du tror att du är en bluff kan det just vara en indikator på att du inte är det.

Här är några tips på vad du kan göra för att komma ur bluffsyndromet:

1. Fokusera på att utvecklas istället för att prestera

En forskningsstudie visar att när ditt fokus ligger på din utveckling istället för din prestation tar det bort mycket av tyngden och stressen över att inte känna sig perfekt. Istället tänker du på hur du kan göra bättre och vad du kan lära dig av olika situationer.

2. Dra ut trollen i dagsljuset

Rädslan för att bli avslöjad och försöken att hålla fasaden uppe kan göra att du inte vågar ta risker och håller fast vid det som känns tryggt. Det kan också vara svårt att be någon om hjälp i frågor du inte behärskar, för då kommer de ju se att du verkligen ÄR en bluff.

Genom att röra dig i trygghetszonen undviker du förvisso exponering, men kanske på bekostnad av att du kanske aldrig får reda på hur kapabel och värdig du verkligen är, skriver författaren Margie Warrell i sin bok ”Stop Playing Safe”. Prata om dina känslor med någon annan som du tror kan ha liknande problem. Det kan hjälpa dig att avdramatisera det hela och få ett sundare perspektiv.

3. Du behöver inte vara perfekt, sikta istället på tillräckligt bra

Valerie Young citerar mjukvaruexperten James Bash i sin bok, som menar att om Microsoft aldrig lanserade något förrän det var helt perfekt skulle de aldrig bli klara. Istället siktar de på att mjukvaran ska vara tillräckligt bra, även om de är medvetna om att den innehåller vissa buggar.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Livsstil

Varför du känner dig som en bluff - och hur du kommer över det

Andrea Elvhage

Plågas du av tankar som att du inte duger, att du inte förtjänar det du har, att du är på en arbetsplats som är för bra för dig och att det är en tidsfråga innan andra upptäcker att du faktiskt inte alls är smart och duktig, utan i själva verket en bluff? Du är i så fall långt ifrån ensam om sådana tankar. Faktum är att det är så vanligt att det till och med har en psykologisk term, ”impostor syndrome” eller bluffsyndrom.

Flertalet presidenter, kända personer, chefer och stjärnkirurger bär på samma känslor som oftast drabbar högpresterande personer. Närmare 70% av dem, enligt forskningen som presenteras i Valerie Young’s bok ”The Secret Thoughts of Sucessful Women: Why Capable People Suffer from the Impostor Syndroms and How to Thrive in Spite of it”.

Einstein lär ha upplevt sig själv som en bluff i slutet av sitt liv då han för en vän strax innan sin död berättade att ”den överdrivna aktningen mitt livsverk hålls får mig att känna mig obekväm. Jag känner mig tvungen att tänka på mig själv som en ofrivillig svindlare”.

Även den prisbelönta skådespelerskan Kate Winslet berättade att ”jag kunde vakna upp på morgonen innan jag skulle till en filminspelning och tänka att jag inte kan göra det här, jag är en bluff”.

Begreppet bluffsyndrom används för att beskriva när vi tror att andra övervärderar oss och att vi inte förtjänar den framgång vi uppnått. Vi kanske konstaterar våra framgångar när vi tittar på vårt CV men kan ändå känna en emotionell distans till dem.

Om du svarar ja på följande frågor kan det tyda på att du lider av bluffsyndromet:

- Du tänker att ”om jag kan göra det, kan vem som helst göra det”

- När du får uppskattning för någonting du gjort tänker du att det bara är en tidsfråga innan det framgår att det berodde på ren tur

- Du ser kritik som en bekräftelse på hur värdelös och inkapabel du är

- Du tänker alltid att din framgång beror på rätt timing, ren tur eller tillfälligheter

Ironin i det hela tycks vara att det inte spelar någon roll hur väl du faktiskt presterar på ditt jobb, det kommer inte hjälpa dig att komma över det. När du jobbar på för att prestera och hålla fasaden uppe förstärker det i själva verket din känsla av att vara en bluff. I takt med att din kompetens ökar leder det förvisso till ett kliv upp, men det är troligt att du på nytt känner att du är på territorium du inte behärskar och därmed återigen känner dig som en bluff.

Det finns en stark länk mellan bluffsyndromet och en rädsla för att misslyckas. Kritik upplevs aldrig som konstruktivt, utan istället som att man blir fördömd, skriver Valerie Young. Men problemet ligger i huvudsak inte i att du känner dig misslyckad eller bortgjord ibland, utan i huruvida du låter rädslorna styra och hindra dig från att uppnå dina mål.

Den brittiske filosofen Bertrand Russel sade att ”Problemet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel.” Psykologer kallar det för Dunner-Kruger-effekten, vilket väldigt förenklat kan förklaras med att inkompetenta människor kanske är för inkompetenta för att förstå sin inkompetens. Människor med stor och bred erfarenhet har förmodligen felat och gjort misstag tillräckligt många gånger för att inse att de helt enkelt inte alltid har rätt, vilket kan anses vara uppsidan med bluffsyndromet – om du tror att du är en bluff kan det just vara en indikator på att du inte är det.

Här är några tips på vad du kan göra för att komma ur bluffsyndromet:

1. Fokusera på att utvecklas istället för att prestera

En forskningsstudie visar att när ditt fokus ligger på din utveckling istället för din prestation tar det bort mycket av tyngden och stressen över att inte känna sig perfekt. Istället tänker du på hur du kan göra bättre och vad du kan lära dig av olika situationer.

2. Dra ut trollen i dagsljuset

Rädslan för att bli avslöjad och försöken att hålla fasaden uppe kan göra att du inte vågar ta risker och håller fast vid det som känns tryggt. Det kan också vara svårt att be någon om hjälp i frågor du inte behärskar, för då kommer de ju se att du verkligen ÄR en bluff.

Genom att röra dig i trygghetszonen undviker du förvisso exponering, men kanske på bekostnad av att du kanske aldrig får reda på hur kapabel och värdig du verkligen är, skriver författaren Margie Warrell i sin bok ”Stop Playing Safe”. Prata om dina känslor med någon annan som du tror kan ha liknande problem. Det kan hjälpa dig att avdramatisera det hela och få ett sundare perspektiv.

3. Du behöver inte vara perfekt, sikta istället på tillräckligt bra

Valerie Young citerar mjukvaruexperten James Bash i sin bok, som menar att om Microsoft aldrig lanserade något förrän det var helt perfekt skulle de aldrig bli klara. Istället siktar de på att mjukvaran ska vara tillräckligt bra, även om de är medvetna om att den innehåller vissa buggar.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025