Att sälja adresser så att personer kan folkbokföra sig fel bör bli olagligt, föreslår regeringens utredare.
Enligt regeringen används felaktig folkbokföring som ett verktyg av kriminella.
För att komma åt fusket inom folkbokföringen vill regeringen att fler ska kunna straffas än vad som är möjligt i dag.
Regeringens utredare föreslår att ett nytt brott införs: främjande av oriktig folkbokföring.
”Möta problemet bättre”
Utredaren David Longum Caldevik framhåller att adresshandeln för med sig mycket negativt. Till exempel att bidrag betalas ut felaktigt, eller att man folkbokför personer från utlandet i Sverige för att kunna utnyttja deras identiteter för att begå brott.
– De här beteendena tycker vi är så allvarliga att ett nytt brott bör införas för att möta problemet på ett bättre sätt än i dag, säger utredaren.
Straffskalan föreslås vara samma som för grovt folkbokföringsbrott, det vill säga fängelse i högst två år.
Skatteverket föreslås därtill få rätt att lagra biometriska data som tas vid identitetskontroller i upp till tio år.
– Falska, felaktiga, multipla och utnyttjade identiteter bedömer vi som systemhotande, säger David Longum Caldevik.
– Vår bedömning är att det finns ett starkt behov av att Skatteverket ska få lagra och använda ansiktsbilder och fingeravtryck.
Denna information ska också få delas med Migrationsverket och polisen i vissa syften.
Föreslås gälla från 2027
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
– Vill man komma åt fusk och kriminalitet, då är folkbokföring en väldigt viktig nyckel, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Förslagen skickas nu på remiss.
