Utvisas för att ha inspirerat terrorresenärer
Klas Friberg, Säpo-chef, intervjuades av TT i Visby under Almedalsveckan. Foto: Henrik Montgomery/TT


Säpo har begärt ett antal personer utvisade som anses vara en risk för rikets säkerhet.

Enligt Säpochefen Klas Friberg har de fått andra att ansluta sig till terrororganisationer utomlands. Uppgifter i medier visar att det bland annat handlar om sex imamer.

Friberg vill varken bekräfta antalet eller vilka det handlar om, men säger att man efter att ha jobbat mot den här miljön i många år lyckats lägga ett pussel.

Säpo anser att det nu går att visa att de som begärts utvisade har medverkat till att andra personer rest från Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer.

– Nu har vi kommit till ett läge där vi kunnat kartlägga olika typer av plattformar varifrån aktörer i den här miljön kunnat predika, förkunna och berätta om radikalisering och bejaka våldsanvändning för att omstörta samhället, säger Friberg.

– Det här har vi nu fått ihop i ett sådant sammanhang att vi kan visa att det har påverkat att människor valt att resa och ansluta sig till terroristorganisationer.

"Måste dra slutsatser"

Det är med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll som Säpo begärt att personerna ska utvisas. Friberg konstaterar att även Migrationsverket ansett att Säpo har tillräckligt på fötterna.

Han berättar att Säpos inriktning att arbeta mot "plattformar" varifrån radikalisering sprids kommer att fortsätta.

– Vi måste dra någon slutsats i Sverige om varför så pass många rest från Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer.

Till exempel har Säpo kartlagt olika typer av skolverksamhet. Enligt uppgifter i medier har minst en av de personer som Säpo vill ha utvisad varit engagerad i en friskola. Säpo riktar också in sig på olika typer av föreningar och även verksamheter som tar emot olika typer av bidrag.

Friberg påpekar att Säpo bland annat arbetar intensivt med att kartlägga finansiering av terrorverksamhet.

Samma nivå

TT: Hur styrd och organiserad är radikaliseringen i Sverige?

– I vissa delar kan den vara styrd, men det är också mycket som är inspirerat av ledare runt om i världen som inte behöver ge direkta direktiv eller order till att saker ska ske. Det sker sedan på eget initiativ av de som är av samma uppfattning och tro.

För ett par år sedan gick Säpo ut med bedömningen att det finns omkring 3 000 våldsbejakande extremister i Sverige, varav cirka två tusen i muslimska extremistkretsar.

– Vi vill nog säga att nivån och antalet är detsamma som vid den tiden. Men det är ju en kraftig ökning om man jämför med fem år tidigare, säger Friberg.

Säpo har nu, tillsammans med andra myndigheter, intensifierat arbetet mot extremistmiljöerna.

– Vi menar att det är dags att ta itu med de här miljöerna nu och se till att vi minskar förutsättningar för radikalisering.

Fler utvisningar?

TT: Så radikaliseringen har inte minskat efter att IS besegrats i Irak och Syrien.

– Miljöerna som fostrar och inspirerar människor att använda sig av våld är precis lika stora som tidigare tyvärr, säger Friberg.

TT: Kommer ni att begära fler personer utvisade?

– Det går inte att utesluta att det kommer fler fall.

Tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll har fått kritik för att den inte är rättssäker. Berörda personer får inte del av allt underlag som Säpos misstankar grundas på.

Friberg håller inte med kritikerna. Han påpekar att det är Migrationsverket som fattar beslut om utvisning. Om besluten överklagas så hanteras det av Migrationsöverdomstolen och beslutas av regeringen.

– Det är fler instanser än säkerhetspolisen inblandade och då finns det en rättssäkerhet i processen, säger Friberg.

Säkerhetshot kan bli kvar

Även om Migrationsverket har fattat beslut om utvisning så kan det finnas verkställighetshinder som gör att en person som anses vara säkerhetshot blir kvar i Sverige.

TT: Hur bekymmersamt är det?

– Jag kan inte värdera det, men det är bekymmersamt, ja, säger Friberg.

– Det är naturligtvis så att det är ett problem om personer som vi anser utgör ett hot mot rikets säkerhet finns kvar i Sverige.

Säkerhetshot som inte kan utvisas kan tas i förvar eller åläggas att regelbundet anmäla sig hos polisen. Det finns dock begränsningar för hur länge en person kan sitta i förvar, oftast tre månader, men som mest tolv månader.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över förvarstiderna och möjligheten att övervaka personer med elektronisk fotboja. Säpo välkomnar den utredningen

Säpo önskar även en utredning om att kriminalisera innehav av terroristpropaganda, som avrättningsfilmer.

– I nästan alla ärenden som handlar om terror så finner vi den här typen av avrättningsfilmer i till exempel telefoner. Om det skulle vara straffbart så skulle det få en kännbar påverkan på den här miljön och många fler än i dag skulle kunna lagföras för brott, säger Friberg.

(Peter Wallberg/TT)