Museet med sina fem våningar och konstsamlingar var en privatbostad för greveparet von Hallwyl. Ett besöksmål för stora som små som vill känna historiens vingslag. Nu håller man tillfälligt stängt, istället har man digitala visningar.

Mitt i centrala Stockholm, mitt emot Berzelii park och anrika Berns salonger, ligger Hallwylska museet. Fasaden smälter fint ihop med angränsande fastigheter och gör inget stort väsen av sig.
Förbipasserande som höjer blicken uppåt möts av en ståtlig och vacker byggnad, som på sin tid – vid förra sekelskiftet – var mycket påkostad, med såväl utsökta material som nymodigheter.

Sedan 2018 tillhör museet myndigheten Statens historiska muséer. Med åren har palatset utvecklats från att ha varit en privatbostad för paret Walther och Wilhelmina von Hallwyl till att bli ett av Stockholms populäraste museum. Flera år i rad har museet erhållit utmärkelsen Stockholms populäraste museum.

Rummen har olika färgsättning och arkitektur, och är så rikt utsmyckade att det skulle ta dagar att upptäcka allting i varje rum.

Jag hade förmånen att besöka museet innan pandemin. Redan i den pampiga entrén möts besökaren av en annan tid. Med en doft av gammalt och högtidligt väcks lusten att upptäcka alla vinklar och vrår.

Museet består av 40 rum som skapats i olika historiska stilar. Det var på modet under slutet av 1800-talet att skapa och inreda rum inspirerat av såväl renässansen som barocken och rokokon.

Utan ekonomiska begränsningar kunde paret Hallwyl skapa salonger fyllda av antika gobelänger, tavlor och fantastiska möbler. Rummen har olika färgsättning och arkitektur, och är så rikt utsmyckade att det skulle ta dagar att upptäcka allting i varje rum. Det är därför inte konstigt att många besökare återkommer år efter år.

När museet höll öppet erbjöd det guidade visningar av rum som annars inte är öppna för besökare – köket, galleriet och kägelbanan. Med guider i tidstypiska kläder fick besökaren följa med på en spännande upptäcktsfärd i en värld som flytt, med betjänter och herrskapsfolk, baler och vapensamlingar.

Lika intressant för vuxna verkar det vara för barn. I den guidade visningen jag deltog i fanns flera barn som följde med guiden upp och ner för trapporna och iakttog och lyssnade mycket uppmärksamt. Så det här passar för familjen som för en stund vill åka i väg i en tidsmaskin, och på resan även lära sig en hel del.

På rundturen stannar vi till i den överdådigt dekorerade stora salongen. Wilhelmina von Hallwyl kallade den sitt ”eget Klondyke” efter guldruschens centrum i 1800-talets Kanada. Hon lät förgylla barockstolarna och lät tillverka ett specialgjort fodral till Steinwayflygeln för att det skulle passa in i inredningen.

Det var Wilhelminas samlarintresse som lade grunden till museet. Hon föddes 1844 i Stockholm av tysktalande föräldrar och vid sekelskiftet var hon en av Sveriges största samlare av konst och konsthantverk. Hon hade tidigt visionen att palatset skulle bli ett museum öppet för allmänheten.

Walther von Hallwyl (1839–1921) kom från en adlig familj i Schweiz. Han blev officer i schweiziska armén, men sedan han gift sig med Wilhelmina flyttade han till Sverige och tog över sin svärfars företag.

I museet finns en mängd olika samlingar att beskåda; bland annat porslin från Kina och Asien, tavlor från renässansen och så vapnen förstås; ett helt rum med svärd, värjor och en och annan rustning.

Paret investerade dock inte bara i gamla och antika saker; de installerade även värmesystem och elektricitet som var nymodigheter på den tiden. Walthers arbete i en lukrativ skogs- och bergsindustri finansierade inköp och investeringar. Så vi har vår svenska skog och malm att tacka för att vi idag kan ta del av Hallwylska museet.

När museet förhoppningsvis snart öppnar igen finns här mycket att utforska förutom parets bostad och samlingar – tillfälliga utställningar, dramavisningar och en presentbutik.

Här erbjuds nu digitala föredrag och visningar, liksom samtal om tiden då museet byggdes, i Hallwylska podcasten. I en webbdatabas finns möjlighet att upptäcka museets samlingar, med ”allt från grevens skägg till holländskt 1600-talsmåleri”.

Sommartid finns bar och restaurang på innergården, medan decemberbesökaren har möjlighet att äta julbord i en inglasad vinterträdgård.

Gå på en kort, digital rundvandring där guiderna tar oss med tillbaka i tiden.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.