loadingStensele kyrka i Västerbotten kallas även Lappmarkens katedral. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Stensele kyrka i Västerbotten kallas även Lappmarkens katedral. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Tradition

Sevärdheter i Sverige: Bland medeltida timmerklenoder och storslagna katedraler

Eva Sagerfors

I Sverige finns en mängd vackra träkyrkor från medeltiden och framåt. Men det har inte alltid varit en självklarhet att bevara de äldre klenoderna. Ett besök kan lära både om livet i trakten på den tiden och om kyrkans speciella historia.

Hur kommer det sig att vi i det lilla västerbottniska samhället Stensele, med sina 500 invånare (2015), hittar Sveriges förmodligen största träkyrka?

När Stensele församling i mitten av 1800-talet hade ökat så mycket i antal att den dåvarande kyrkan blev för liten, bestämdes det att man skulle bygga en ny kyrka. Sockenmännen hade skyldighet att göra dagsverken genom att hugga timmer till bygget och det beräknas ha gått åt 400-500 furor till långhuset.

Kyrkan byggdes 1884-1886 och rymmer 2 000 personer, även om brandskyddet begränsar antalet besökare till 800. Stensele kyrka kallas även Lappmarkens katedral.

I kyrkan hittar vi ett av de bäst bevarade exemplaren av drottning Kristinas bibel och världens minsta bibel – stor som ett fjärdedels frimärke.

Stensele socken hade tidigare en kyrkstad. Det var vanligt i övre Norrland. Församlingsbor som hade lång väg till kyrkan timrade hus och kåtor för övernattning. Man gjorde även stallar till hästarna. Handelsmän satte också upp bodar. Dessa byggnader flyttades 1885 till den nya kyrkan, men efter en brand 1924 fanns inte fler än två hus kvar. Dessa har sedan flyttats från området.

Bakre ingången till Stensele kyrka. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Även i Norrbotten hittar vi en storslagen och rymlig kyrka. Den ståtliga nya kyrkan i Jokkmokk byggdes 1887-1888 och har 700 sittplatser. Kyrkan är en centralkyrka, med antydd korsform. Fasaden är grågul med diagonalspröjsade fönster i två våningar. En restaurering gjordes 1949, då en altartavla föreställande Jesu sista måltid, tillkom, liksom dopfunten, som är utskuren i björkträ.

Här finns även Jokkmokks gamla kyrka, som ursprungligen byggdes 1753, men brann ner 1972 och återuppbyggdes strax därefter.

Jokkmokks nya kyrka. Foto: Svjo/CC BY-SA 3.0

I Vasaloppets Evertsberg, i närheten av Älvdalen, står det lilla röda träkapellet i det vida fäbodlandskapet. Redan på 1200-talet kan den första kyrkobyggnaden ha byggts här. Grunden till det nuvarande kapellet uppfördes i början av 1500-talet. Sedan dess har det byggts på nytt med hjälp av det gamla virket. Nuvarande kapell uppfördes 1750 med sitt tjärade tak och sina rödmålade väggar.

Kapellets finaste klenod är ett skåp från 1400-talet, med tillhörande figuriner. Dessa har dock varit på äventyr, då de blev stulna 2013, men återfanns hos en samlare i Bryssel och nu är tillbaka i skåpet.

Trots att kapellet har fått en omfattande restaurering invändigt har kapellet och klockstapeln bevarats väl till utformning och karaktär. Kapellet är ett sällsynt exempel på de tidiga och enkla kyrkobyggnader som fanns i ensliga skogsbygder i landet, och i Dalarna. Även klockstapeln, från 1600-talet, är välbevarad i sin ovanliga konstruktion.

Evertsbergs kapell. Foto: Jörg Zipperer/CC BY-SA 1.0

Nysunds kyrka, vid stranden av Letälven i Värmland, är en timrad och spånbeklädd korskyrka som ursprungligen invigdes 1641. Den nuvarande korsformen fick den på 1730-talet, samtidigt som tornet uppfördes.

Bland inventarierna är bland annat dopängeln i koret värd att nämna. Dopänglar, skulpturer i barockstil, ofta skurna i trä och som bär ett dopfat, var vanliga i lutherska kyrkor på 1600- och 1700-talet. Det vanliga är att dopängeln hänger i taket och hissas ner vid dop.

Nysundskyrkans dopängel har guldmålade vingar och hänger i taket under målningar av himlen och dess änglar, målat av Karlstadsmålaren Petter Mård 1747.

Nysunds kyrka. Foto: Kitayama/CC BY-SA 4.0

Vid en första anblick kan den faluröda träbyggnaden Mikaelskyrkan i Linköping föra tankarna till ett magasinshus. Ursprungligen var detta sädesmagasinet tillhörande Ryds gård. Magasinet byggdes på 1700-talet och gjordes om till kyrka på 1970-talet i samband med tillkomsten av stadsdelen Ryd. På det viset fick man ny användning av en byggnad som man av kulturhistoriska skäl ville bevara. Kyrkan uppkallades efter S:t Miakel och invigdes 1972, då även en klockstapel byggdes till.

Mikaelskyrkan i Linköping är ett timrat magasin som gjorts om till kyrka. Foto: CC BY-SA 3.0

Stavkyrkorna hittar vi främst i Norge. Namnet kommer av byggtekniken med en bärande konstruktion av stolpar och där väggarna fylls av stående plankor, stavar. I Sverige finns det en medeltida stavkyrka bevarad. Hedareds stavkyrka byggdes omkring 1500 och finns norr om Borås.

Kyrkan är en enskeppig långkyrka och tillhör de enklaste stavkyrkorna. Fram till 1600-1700 fanns inga fönster och besökarna fick vara nöjda med jordgolv. När kyrkan byggdes om fick den trägolv, fönster, läktare och predikstol. Inredningen från 1700-talet är ännu intakt, med bland annat en av Västergötlands äldsta nattvardskalker, från 1200-talet.

Hedareds stavkyrka ligger i Skara stift. Foto: CC BY-SA 3.0

Stenungsunds kapell byggdes i början av 1900-talet för att församlingsbor på Stenungsön och Stora Askerön skulle få närmare väg till kyrkan. Kyrkan invigdes 1927 och även om den hör till de nyare så finns här ett flera hundra år gammalt golvur, där urverket är från 1700-talet.

Steungsunds kapell. Foto: CC BY-SA 3.0

Sveriges äldsta bevarade timmerbyggnad är även en av Sveriges äldsta träkyrkor. Från samma tid finns bara ett tiotal mer eller mindre bevarade träkyrkor. Granhults medeltidskyrka ligger i Växjö stift och byggdes sannolikt på 1220-talet. Den lilla bruna kyrkan är spånklädd, både på väggar och tak.

På söder sida om koret finns ett så kallat hagioskop, det vill säga en tittglugg. I en öppning mellan två stockar finns en skjutlucka som gjorde det möjligt för människor som katolska kyrkan hade utestängt från att ta nattvarden att ändå få lyssna på mässan och se altaret medan de förrättade sin bön.

För att vi idag ska kunna besöka Granhults kyrka har det krävts många människors kämpande i olika tider. I början av 1800-talet, när Sveriges befolkning ökade starkt, revs många små medeltidskyrkor och istället byggdes större kyrkor. När den här kyrkan togs ur bruk 1837 vägrade församlingsborna att riva den. Så småningom återfick den rätten att fungera som gudstjänstlokal. Numera ligger gåvor och ideellt arbete bakom underhållet av den gamla kyrkan.

Granhults kyrka är Sveriges äldsta bevarade träkyrka. Foto: Bernt Fransson, Lindås/CC BY-SA 4.0

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingStensele kyrka i Västerbotten kallas även Lappmarkens katedral. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Stensele kyrka i Västerbotten kallas även Lappmarkens katedral. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Tradition

Sevärdheter i Sverige: Bland medeltida timmerklenoder och storslagna katedraler

Eva Sagerfors

I Sverige finns en mängd vackra träkyrkor från medeltiden och framåt. Men det har inte alltid varit en självklarhet att bevara de äldre klenoderna. Ett besök kan lära både om livet i trakten på den tiden och om kyrkans speciella historia.

Hur kommer det sig att vi i det lilla västerbottniska samhället Stensele, med sina 500 invånare (2015), hittar Sveriges förmodligen största träkyrka?

När Stensele församling i mitten av 1800-talet hade ökat så mycket i antal att den dåvarande kyrkan blev för liten, bestämdes det att man skulle bygga en ny kyrka. Sockenmännen hade skyldighet att göra dagsverken genom att hugga timmer till bygget och det beräknas ha gått åt 400-500 furor till långhuset.

Kyrkan byggdes 1884-1886 och rymmer 2 000 personer, även om brandskyddet begränsar antalet besökare till 800. Stensele kyrka kallas även Lappmarkens katedral.

I kyrkan hittar vi ett av de bäst bevarade exemplaren av drottning Kristinas bibel och världens minsta bibel – stor som ett fjärdedels frimärke.

Stensele socken hade tidigare en kyrkstad. Det var vanligt i övre Norrland. Församlingsbor som hade lång väg till kyrkan timrade hus och kåtor för övernattning. Man gjorde även stallar till hästarna. Handelsmän satte också upp bodar. Dessa byggnader flyttades 1885 till den nya kyrkan, men efter en brand 1924 fanns inte fler än två hus kvar. Dessa har sedan flyttats från området.

Bakre ingången till Stensele kyrka. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Även i Norrbotten hittar vi en storslagen och rymlig kyrka. Den ståtliga nya kyrkan i Jokkmokk byggdes 1887-1888 och har 700 sittplatser. Kyrkan är en centralkyrka, med antydd korsform. Fasaden är grågul med diagonalspröjsade fönster i två våningar. En restaurering gjordes 1949, då en altartavla föreställande Jesu sista måltid, tillkom, liksom dopfunten, som är utskuren i björkträ.

Här finns även Jokkmokks gamla kyrka, som ursprungligen byggdes 1753, men brann ner 1972 och återuppbyggdes strax därefter.

Jokkmokks nya kyrka. Foto: Svjo/CC BY-SA 3.0

I Vasaloppets Evertsberg, i närheten av Älvdalen, står det lilla röda träkapellet i det vida fäbodlandskapet. Redan på 1200-talet kan den första kyrkobyggnaden ha byggts här. Grunden till det nuvarande kapellet uppfördes i början av 1500-talet. Sedan dess har det byggts på nytt med hjälp av det gamla virket. Nuvarande kapell uppfördes 1750 med sitt tjärade tak och sina rödmålade väggar.

Kapellets finaste klenod är ett skåp från 1400-talet, med tillhörande figuriner. Dessa har dock varit på äventyr, då de blev stulna 2013, men återfanns hos en samlare i Bryssel och nu är tillbaka i skåpet.

Trots att kapellet har fått en omfattande restaurering invändigt har kapellet och klockstapeln bevarats väl till utformning och karaktär. Kapellet är ett sällsynt exempel på de tidiga och enkla kyrkobyggnader som fanns i ensliga skogsbygder i landet, och i Dalarna. Även klockstapeln, från 1600-talet, är välbevarad i sin ovanliga konstruktion.

Evertsbergs kapell. Foto: Jörg Zipperer/CC BY-SA 1.0

Nysunds kyrka, vid stranden av Letälven i Värmland, är en timrad och spånbeklädd korskyrka som ursprungligen invigdes 1641. Den nuvarande korsformen fick den på 1730-talet, samtidigt som tornet uppfördes.

Bland inventarierna är bland annat dopängeln i koret värd att nämna. Dopänglar, skulpturer i barockstil, ofta skurna i trä och som bär ett dopfat, var vanliga i lutherska kyrkor på 1600- och 1700-talet. Det vanliga är att dopängeln hänger i taket och hissas ner vid dop.

Nysundskyrkans dopängel har guldmålade vingar och hänger i taket under målningar av himlen och dess änglar, målat av Karlstadsmålaren Petter Mård 1747.

Nysunds kyrka. Foto: Kitayama/CC BY-SA 4.0

Vid en första anblick kan den faluröda träbyggnaden Mikaelskyrkan i Linköping föra tankarna till ett magasinshus. Ursprungligen var detta sädesmagasinet tillhörande Ryds gård. Magasinet byggdes på 1700-talet och gjordes om till kyrka på 1970-talet i samband med tillkomsten av stadsdelen Ryd. På det viset fick man ny användning av en byggnad som man av kulturhistoriska skäl ville bevara. Kyrkan uppkallades efter S:t Miakel och invigdes 1972, då även en klockstapel byggdes till.

Mikaelskyrkan i Linköping är ett timrat magasin som gjorts om till kyrka. Foto: CC BY-SA 3.0

Stavkyrkorna hittar vi främst i Norge. Namnet kommer av byggtekniken med en bärande konstruktion av stolpar och där väggarna fylls av stående plankor, stavar. I Sverige finns det en medeltida stavkyrka bevarad. Hedareds stavkyrka byggdes omkring 1500 och finns norr om Borås.

Kyrkan är en enskeppig långkyrka och tillhör de enklaste stavkyrkorna. Fram till 1600-1700 fanns inga fönster och besökarna fick vara nöjda med jordgolv. När kyrkan byggdes om fick den trägolv, fönster, läktare och predikstol. Inredningen från 1700-talet är ännu intakt, med bland annat en av Västergötlands äldsta nattvardskalker, från 1200-talet.

Hedareds stavkyrka ligger i Skara stift. Foto: CC BY-SA 3.0

Stenungsunds kapell byggdes i början av 1900-talet för att församlingsbor på Stenungsön och Stora Askerön skulle få närmare väg till kyrkan. Kyrkan invigdes 1927 och även om den hör till de nyare så finns här ett flera hundra år gammalt golvur, där urverket är från 1700-talet.

Steungsunds kapell. Foto: CC BY-SA 3.0

Sveriges äldsta bevarade timmerbyggnad är även en av Sveriges äldsta träkyrkor. Från samma tid finns bara ett tiotal mer eller mindre bevarade träkyrkor. Granhults medeltidskyrka ligger i Växjö stift och byggdes sannolikt på 1220-talet. Den lilla bruna kyrkan är spånklädd, både på väggar och tak.

På söder sida om koret finns ett så kallat hagioskop, det vill säga en tittglugg. I en öppning mellan två stockar finns en skjutlucka som gjorde det möjligt för människor som katolska kyrkan hade utestängt från att ta nattvarden att ändå få lyssna på mässan och se altaret medan de förrättade sin bön.

För att vi idag ska kunna besöka Granhults kyrka har det krävts många människors kämpande i olika tider. I början av 1800-talet, när Sveriges befolkning ökade starkt, revs många små medeltidskyrkor och istället byggdes större kyrkor. När den här kyrkan togs ur bruk 1837 vägrade församlingsborna att riva den. Så småningom återfick den rätten att fungera som gudstjänstlokal. Numera ligger gåvor och ideellt arbete bakom underhållet av den gamla kyrkan.

Granhults kyrka är Sveriges äldsta bevarade träkyrka. Foto: Bernt Fransson, Lindås/CC BY-SA 4.0

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024