I denna tolfte och sista del i artikelserien om de politiska ideologierna görs en summering. Vilken ideologi dominerar i dag? Med hjälp av tänkarna Simone Weil och John Ruskin pekas bland annat på hur politiken och ekonomin har fjärmats från människan.

Idenna artikelserie har vi sett att ideologiernas framväxt hänger samman med de tekniska innovationer som skapar en förändrad arbetsdelning. Liberalismen blir den nya tidens rörelse som omkullkastar de feodala systemen och deras värderingar. Konservatismen blir en tidig reaktion på en sådan framstegsanda, och genom konflikten mellan framsteg och bevarande uppstår våra begrepp för vänster- kontra högerpolitik. Ursprungligen är liberalismen en vänsterideologi, men den börjar anses lika förlegad som feodalismen när socialismen kritiserar den kapitalistiska ordningen. Mycket som tidigare ansetts fastslaget börjar betraktas med misstänksamhet; exempelvis ifrågasätter anarkister om vi över huvud taget behöver någon stat och feminister ifrågasätter sociala skillnader mellan könen. En strävan efter jämlikhet möter motstånd i fascismen och nationalsocialismen, och efter andra världskriget börjar man inom ekologismen plädera för att det kanske är människans herravälde över naturen som är boven i det politiska dramat.

Vi har vidare sett att ideologierna i större omfattning än vad som ofta görs gällande är bundna till plats, tid och omständigheter, vilket vi har kunnat konstatera i vår vandring från franska revolutionen till efterkrigstiden. En fråga som återstår är vilken vår tids ideologi är och hur platsbunden den är. Frågan kan tyckas märklig, då flera av de ideologier vi gått igenom finns representerade i Sveriges riksdag. I flertalet västerländska demokratier finns flera ideologier företrädda, som liberalism, konservatism, nationalism, socialism och feminism. Samtliga av dessa ismer har sina rötter i 1700- eller 1800-talet, medan massrörelserna först därefter blev de stora antagonisterna i form av kommunism, fascism och nationalsocialism. Socialismen har lyckats överleva genom att de idéer som fanns hos Karl Marx och Friedrich Engels antagit en mer demokratisk form.