Splittrat när Sverige ska ge 150 miljarder till EU
Stor coronafond ska få Europa på fötter
Ulf Ström, Swexitpartiets ordförande, anser att krisen för euron är ett problem för euroländerna orsakat av ett inbyggt systemfel. Stockholm, 24 mars 2021. Foto: Sofia Drevemo


En oenig riksdag godkände den 24 mars regeringens förslag att bidra med 150 miljarder kronor till EU:s nya återhämtningsfond, coronafonden. Fonden får kritik för att vara ett sätt att hantera en euro i kris och öka styrningen över medlemsländerna.

Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet röstade ja. Björn Wiechel (S) betonar i riksdagens debatt EU:s värde för Sverige som exportland.

– Sverige är beroende av samarbeten och reglerad handel. Därför behöver vi EU.

– För svensk del är det mycket viktigt att Europa återhämtar sig.

Riksdagens beslut gäller nya regler för inkomster i EU:s budget för 2021–2027 och omfattar finansiering av EU:s återhämtningsfond. Här finns även en ny intäktskategori för EU baserad på mängden plastavfall.

Ny plastavgift ger EU ny inkomst och kan minska avfall

EU har sedan tidigare inkomster från bland annat tullar. Wiechel säger att Socialdemokraterna är emot att EU får beskatta medlemsländerna.

– Vi motsätter oss att flytta över beskattningsrätt till EU. Det ska ligga hos medlemsstaterna.

Med återhämtningsfonden får EU låna upp till 750 miljarder euro å medlemsländernas vägnar. Länderna söker sedan fondpengar, hälften som lån och hälften bidrag. Sverige kommer att garantera och betala tillbaka ett lån på cirka 150 miljarder kronor till fonden.

Kristdemokraterna och Moderaterna lade ner sina röster. Jan Ericson (M) motiverade varför partiet avstod.

– Vi är inte villiga att stödja förslaget. Vi tycker att det är dåligt, men vi är inte villiga att fälla det. Det skulle skada Sverige långsiktigt, säger han i riksdagsdebatten.

Moderaterna hade istället velat se en EU-fond utan bidragsdel. De är också oroliga för att bidrag och lån kommer att ges för sådant som saknar samband med pandemin. 

– Om vi skulle rösta nej till en omfattande kompromiss mellan EU:s 27 stats- och regeringschefer så skulle det allvarligt skada förtroendet för Sverige som förhandlingspart i framtiden. Moderaterna vill inte heller vara det parti som kastar ut EU i en politisk ekonomisk kris mitt under en pandemi.

Kris i valutasamarbete

Vänsterpartiet röstade nej.

– Vår huvudsakliga kritik är att vi har sagt nej till ett valutasamarbete och ett finanssamarbete inom EU, men nu införs det bakvägen, säger Ilona Szatmari Waldau (V) till Epoch Times.

– Vi närmar oss ett Europas förenta stater, en superstat.

Sverige beslutade 2003 att inte införa euron och därmed en gemensam valutapolitik.

– Nu ska vi i Sverige gå in och rädda ett valutasamarbete som vi inte vill vara med i.

Szatmari Waldau menar att det är euroländernas tidigare politik som har gjort att länder som Italien, Grekland och Spanien har hamnat i djup kris.

Ilona Szatmari Waldau (V), riksdagsledamot, menar att beslutet minskar utrymmet för välfärdssatsningar i Sverige. Foto: Jessica Segerberg

Hon säger att kostnaderna på sikt är osäkra.

– Men rent matematiskt kommer svenska skattebetalare att få betala mycket för att rädda andra länder i Europa. Vi får ju tillbaka betydligt mindre från fonden än vad vi betalar in i den.

Det finns också en oro för hur vi kan hantera framtida ekonomiska kriser när EU-länderna skuldsätter sig till 2058, då lånen ska ha återbetalats. Europeiska unionens råd har inte specificerat vad som ska ske om medlemsländer inte kan betala tillbaka i tid.

Det är även ovisst om fonden kommer att fungera som planerat.

– Eftersom vi inte vet utfallet av återhämtningsfonden så vet vi inte om den kommer att få Europa att återhämta sig, eller om den bara kommer att gå till att fylla svarta hål i ländernas budgetar, säger Ilona Szatmari Waldau.

Förlustaffär

Även Sverigedemokraterna sade nej.

– Jag tycker att det är ett svek av regeringen att ha gått med på EU-kommissionens förslag, säger Oscar Sjöstedt (SD) till Epoch Times.

– Det är en regelrätt förlustaffär för de svenska skattebetalarna.

Sjöstedt säger att fondens fördelningsnyckel inte fångar upp dem som har drabbats hårdast av pandemin, utan handlar generellt om den ekonomiska utvecklingen.

– Det kallas för coronafond, men i praktiken ger man pengar från de välskötta ekonomierna till de mindre välskötta.

Han säger att en del länder hade stora underskott långt innan pandemin.

– Jag menar att det är orimligt att de svenska skattebetalarna ska finansiera deras underskott.

Oscar Sjöstedt (SD), riksdagsledamot, säger att återhämtningsfonden är en regelrätt förmögenhetsöverföring från de mer välskötta ekonomierna till de mindre välskötta. Foto: Sverigedemokraterna

Det kommer också att ta tid att betala tillbaka lånet.

– Man skuldsätter i praktiken kommande generation. Jag tycker att det är fel såväl ekonomiskt som moraliskt.

Han ser en risk att en del länder inte kommer att kunna betala tillbaka.

– Jag är rädd att EU-kommissionen kommer att föreslå ytterligare egna medel, i praktiken att de ökar sin skatterätt. Den faran ligger definitivt i tangentens riktning. Det innebär att de tar mer och mer av beskattningsrätten på Sveriges bekostnad. Jag menar att beskattningsrätten ska vara en nationell suveränitet.

Maktöverföring

Samma dag som riksdagen röstade om EU:s egna medel och återhämtningsfonden demonstrerade Swexitpartiet utanför. Ordförande Ulf Ström är kritisk.

– Det här beslutet innebär den största maktöverföringen till Bryssel någonsin. Det kommer att få enorma konsekvenser, säger han till Epoch Times.

Medlemsländerna ska ha återbetalat lånen 2059, vilket påverkar kommande generationer. Foto: Sofia Drevemo

Han har saknat en debatt om regelpaketet och menar att beslutet i somras togs för snabbt.

– Jag tror att få hade grepp om vad de skrev på.

Han menar att Sverige hade kunnat säga ifrån eftersom varje land har vetorätt. Våren 2020 sade regeringen nej till en bidragsdel i fonden och till att EU kan ta ut skatter, ändå ledde förhandlingarna dit.

– Skälet var ren och svensk konflikträdsla. Man ville inte äventyra relationerna med EU.

Den bästa lösningen hade enligt Ström varit en folkomröstning.

– Politikerna behöver hjälp; vi har sett att de i många fall försvarar sina maktpositioner och vårdar sina relationer framför att respektera väljarnas vilja.

Återbetalningen av lånen kan ske på två sätt, menar Ström. Antingen genom avbetalning eller så får EU möjlighet att ta upp egen skatt för att finansiera lånet.

– Man öppnar upp för att EU får ta upp egen skatt, men man kallar det inte för skatt, utan för egna medel.

Det kan likställas med skatt, och det vet man ju att när man öppnar skattekranarna, då kan det flöda. 

Ulf Ström, ordförande Swexitpartiet

De specificeras som avgifter, till exempel för plast, IT-tjänster och finansiella tjänster.

– Det kan likställas med skatt, och det vet man ju att när man öppnar skattekranarna, då kan det flöda.

Ulf Ström menar att fonden inte kan åtgärda strukturella problem och att det troligen inte kommer att dröja länge innan nästa kris.

– Vi riskerar att sjunka med den här redan sjunkande skutan.

Ström ser till de långsiktiga följderna och är kritisk.

– Att våra politiker nu tar beslut som våra barn och barnbarn sedan ska hantera konsekvenserna av, det är förfärligt.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Fakta

EU:s återhämtningsfond och egna medel

750 miljarder euro, motsvarande cirka 7500 miljarder kronor, får EU låna upp å medlemsländernas vägnar

150 miljarder kronor av dessa låter Sverige EU låna upp

35 miljarder kronor från fonden går till Sverige

2021 börjar länderna betala ränta på lånen

2027 börjar länderna amortera på lånen

31 december 2058 ska alla medlemsländer ha återbetalat sina lån

37 procent ur fonden ska främja grön omställning

20 procent ska stödja digital omställning

EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av medlemsländernas avgifter. Dessa är bland annat tullar och liknande avgifter, en avgift baserad på mervärdesskatt och en baserad på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI).

Ny kategori av egna medel införs baserad på mängd plastförpackningsavfall som inte återvinns. Medlemsstater som är bra på plaståtervinning kan få en årlig minskning med ett schablonbelopp.

Sverige är nettobetalare till EU, vilket innebär att vi betalar mer i avgift till EU än vad vi får tillbaka från EU-budgeten.