Polischefen vill ha politikers hjälp mot gängen
Rikspolischef Anders Thornberg. Foto: Henrik Montgomery/TT-arkivbild


De politiska partierna ska nu ha samtal om fler åtgärder mot det grova gängvåldet.

Rikspolischef Anders Thornberg har flera önskemål. Som att skolan måste fånga upp barn i riskzonen, och att polisen måste återfå rätten att kartlägga var mobiler befunnit sig.

Representanter för alla riksdagspartier, utom Sverigedemokraterna, har bjudits in av regeringen till torsdagens samtal med anledning av den senaste tidens dödsskjutningar.

– Det är väldigt positivt att man sätter sig och diskuterar vad man kan göra på kort och lång sikt. Detta är inget problem som man blir av med över en natt, säger rikspolischef Anders Thornberg.

"Bra vara överens"

Han vill inte kommentera det politiska spelet runt samtalen.

– Jag är inte politiker. Jag är en brottsbekämpare. Men ju bättre man kan komma överens och sätta kraft bakom, så kommer hela samhället att få en större slagkraft för att bekämpa den allvarliga brottsligheten. Vi måste ta tag i den här frågan nu, framhåller Anders Thornberg.

Polisen kommer att få ökade resurser. Det är redan bestämt. Thornberg räknar med att få cirka 6 000 fler poliser och 4 000 civilanställda på myndigheten under de närmaste åren.

Lokala poliser vet

Men han upprepar två andra teman.

Det ena är att förebyggande insatser från andra aktörer i samhället, som skola och socialtjänst, måste bli bättre. Det är bara så man kan stoppa rekryteringen av unga personer till kriminella gäng.

– Många av de här individerna känner inget hopp för framtiden, påpekar Anders Thornberg.

Enligt rikspolischefen vet poliser på lokal nivå i utsatta områden ofta vad som borde göras.

– Man vet kanske redan i andra klass vilka som kan bli kriminella, som inte klarar skolan. Då måste skolan se till att de klarar skolan. Det kan vara att man sätter gränser och konsekvenser. Allt yngre personer används för att genomföra brott, beskriver Thornberg.

Vill få ut mobildata

Hans andra käpphäst är att vissa lagar eller regler måste ändras för att öka polisens slagkraft. Thornberg vill att krypterade data ska få avläsas vid stark misstanke om brott. Men det viktigaste önskemålet är åter att få ta del av lagrade data om var mobiltelefoner befunnit sig, vem som pratat med vem och så vidare.

EU-domstolen kom i december 2016 fram till att svensk datalagring stred mot EU-rätten. Sedan dess har polisen inte kunnat ta hjälp av datalagring, om telebolagen vägrat lämna ut uppgifterna.

– Man har gjort ett försök att rädda lagstiftningen, men är inte tillbaka på samma nivå som innan. Det är oerhört allvarligt, säger rikspolischef Anders Thornberg.

Lagrade data från mobiltelefoner var en avgörande bevisning när sju män dömdes för inblandning i skottlossningen på en restaurang i Göteborg 2015, då två personer dödades och åtta skadades fysiskt.

(Micke Larsson/TT)