loadingPå konferensen nämndes förmågan att fläta korgar som en del av vårt immateriella kulturarv. En del av de traditionella flätningsteknikerna håller på att glömmas bort.
Foto: Linea Rundgren
På konferensen nämndes förmågan att fläta korgar som en del av vårt immateriella kulturarv. En del av de traditionella flätningsteknikerna håller på att glömmas bort. Foto: Linea Rundgren
Kultur

Nordisk konferens fokuserar på den praktiska kunskapen

Anton Nilsson

Varför är de praktiska färdigheterna viktiga att bevara och vems ansvar är det egentligen? Denna fråga, tillsammans med uppvisningar, tal och stipendieutdelning, var grunden för den nordiska slöjdkonferensen om bevarandet av immateriella kulturarv.

Den 24–25 november arrangerades den nordiska slöjdkonferensen ”Vad händer när ingen längre kan?” Konferensen hölls på Nordiska museet i Stockholm och arrangerades av Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund.

Konferensens fokus låg på att ta vara på det immateriella kulturarvet. I jämförelse med ett materiellt kulturarv, som består av fysiska objekt som behöver vårdas och tas om hand, kräver det immateriella att många människor lär sig hantverket och aktivt utövar det. Ett immateriellt kulturarv består av sådant som erfarenheter, praktisk kunskap och materialkännedom. Det vill säga praktiska kunskaper som bara kan uppnås av den som själv utövar hantverket.

Immateriella kulturarv

Immateriella kulturarv är sådant som praktiska färdigheter, sedvänjor och högtider. Alltså kunskaper och färdigheter som inte är fysiska.

Dessa kulturarv är särskilt svåra att bevara då de kräver att en mängd människor aktivt utövar konstarten, sedvänjan eller de praktiska hantverken.

Bevarandet av denna typ av kulturarv är inte någonting som kan bestämmas ovanifrån, även om staten eller kommunerna kan hjälpa till med att skapa bra förutsättningar.

Ett stort ansvar läggs därför på civilsamhället. Utan medborgare som är intresserade av och engagerade i kulturarvet så riskerar det att dö ut.

Eftersom en så stor del av tryggandet av kulturarvet ligger på engagerade människor, finns det ett stort behov av utbildning och inspiration som främst riktar sig till unga människor.

När man pratar om att bevara det immateriella kulturarvet hänvisar man ofta till ”Konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet”, en av de internationella konventioner Sverige skrivit under och som togs fram på Unesco:s generalkonferens 2003.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingPå konferensen nämndes förmågan att fläta korgar som en del av vårt immateriella kulturarv. En del av de traditionella flätningsteknikerna håller på att glömmas bort.
Foto: Linea Rundgren
På konferensen nämndes förmågan att fläta korgar som en del av vårt immateriella kulturarv. En del av de traditionella flätningsteknikerna håller på att glömmas bort. Foto: Linea Rundgren
Kultur

Nordisk konferens fokuserar på den praktiska kunskapen

Anton Nilsson

Varför är de praktiska färdigheterna viktiga att bevara och vems ansvar är det egentligen? Denna fråga, tillsammans med uppvisningar, tal och stipendieutdelning, var grunden för den nordiska slöjdkonferensen om bevarandet av immateriella kulturarv.

Den 24–25 november arrangerades den nordiska slöjdkonferensen ”Vad händer när ingen längre kan?” Konferensen hölls på Nordiska museet i Stockholm och arrangerades av Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund.

Konferensens fokus låg på att ta vara på det immateriella kulturarvet. I jämförelse med ett materiellt kulturarv, som består av fysiska objekt som behöver vårdas och tas om hand, kräver det immateriella att många människor lär sig hantverket och aktivt utövar det. Ett immateriellt kulturarv består av sådant som erfarenheter, praktisk kunskap och materialkännedom. Det vill säga praktiska kunskaper som bara kan uppnås av den som själv utövar hantverket.

Immateriella kulturarv

Immateriella kulturarv är sådant som praktiska färdigheter, sedvänjor och högtider. Alltså kunskaper och färdigheter som inte är fysiska.

Dessa kulturarv är särskilt svåra att bevara då de kräver att en mängd människor aktivt utövar konstarten, sedvänjan eller de praktiska hantverken.

Bevarandet av denna typ av kulturarv är inte någonting som kan bestämmas ovanifrån, även om staten eller kommunerna kan hjälpa till med att skapa bra förutsättningar.

Ett stort ansvar läggs därför på civilsamhället. Utan medborgare som är intresserade av och engagerade i kulturarvet så riskerar det att dö ut.

Eftersom en så stor del av tryggandet av kulturarvet ligger på engagerade människor, finns det ett stort behov av utbildning och inspiration som främst riktar sig till unga människor.

När man pratar om att bevara det immateriella kulturarvet hänvisar man ofta till ”Konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet”, en av de internationella konventioner Sverige skrivit under och som togs fram på Unesco:s generalkonferens 2003.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024