loading
Blogg

Naturligare liv: Sex saker du (inte) vill veta om plast och mikroplast

Sandra Junhammar

Att plast och mikroplast kan vara skadligt för såväl vår egen som planetens hälsa har nog inte undgått någon. Men har du koll på vad plast och mikroplast egentligen är för något – vad det består av och hur det tillverkas/uppkommer? Är verkligen all plast farlig? Vilka är problemen och finns det några lösningar? Svaren hittar du i den här artikeln.

1. Vad är plast och vad består den av?

Plast är egentligen inte ett material, utan en grupp av flera material. De kommer i många olika varianter och former – men gemensamt för dem är att de är lätta, rostfria, isolerande och vanligtvis billiga.

Foto: Sandra Junhammar

Majoriteten av all plast som tillverkas har olja som huvudsaklig råvara, vilket såklart är problematiskt ur miljösynpunkt. En del av dem har även skadliga tillsatser, som exempelvis flamskyddsmedel och ftalater.

Men det finns även så kallade bio-plaster, vilka tillverkas av förnyelsebara råvaror (som till exempel stärkelse, mjölksyra eller etanol från sockerrör). Bio-plast finns i två varianter, dels en som är biologiskt nedbrytbar men också en som inte är det.

(Du kan läsa mer om plast i denna artikel från Naturskyddsföreningen)

Exempel på bio-plast (icke biologiskt nedbrytbar). Foto: Sandra Junhammar

2. Vad är mikroplast och vad består den av?

Mikroplast är ett samlingsnamn för små, små plastbitar (fragment) som har en storlek av en nanometer till fem millimeter. Mikroplast kan bildas oavsiktligt – dels släpper plastföremål ifrån sig partiklar när de slits, men det kan också uppkomma när vi inte återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt. Då bryts plastskräpet successivt ner till allt mindre bitar i naturen.

Men en del mikroplast (så kallad primär mikroplast) tillverkas faktiskt avsiktligt, i form av små korn eller pellets.

Foto: Sandra Junhammar

3. Vilka är problemen med plast?

Några av de främsta problemen med plast, är ju dels att en stor del tillverkas av olja men också att vissa sorter innehåller skadliga tillsatser. Ett annat problem är att majoriteten av all plast inte är biologiskt nedbrytbar, vilket innebär att det tar lång tid (hundratals år) innan den bryts ned helt – om ens någonsin.

Plasten orsakar också mycket lidande. Varje år skadas, drunknar och kvävs miljontals fåglar, fiskar och däggdjur – vilka har fastnat i eller ätit av skräpet.

Foto: Sandra Junhammar

4. Vilka är problemen med mikroplast?

Mikroplast kan orsaka stora skador på den marina miljön och dess organismer, det har veteskapliga studier visat. Men detta påverkar även oss människor. När havets minsta invånare får i sig plastpartiklarna (i tron att det är föda) så skapar det såklart stora problem för dem, men också för andra arter högre upp i näringskedjan, vilka i sin tur får i sig mikroplasterna. Man misstänker nämligen att plastpartiklarna knyter till sig miljögifter… Och dessa vill vi ju gärna undvika att äta (eller ens sprida från början), eller hur?

(Läs mer i denna artikel om du vill)

5. Är all plast farlig?

Det korta svaret är nej. Men med det sagt, är det inte helt lätt att veta vilken plast som är ”okej” och inte. Den här artikeln har dock en bra sammanfattning och en hel del tips och råd kring hur man kan tänka.

Jag vill också nämna att all plast släpper ifrån sig kemikalier när den hettas upp… Det kan vara bra att tänka på när man väljer redskap, behållare och så vidare till köket.

Foto: Sandra Junhammar

Tips! Jag har tidigare skrivit ett inlägg om att kemikalie- och plastbanta här.

6. Vilka lösningar finns och vad kan du göra?

Ta inte bilen i onödan

– Faktum är att största källan till mikroplaster kommer från trafiken, genom väg- och däckslitage.
– Välj därför (om möjligt) att gå, cykla eller åka kollektivt i första hand.

 

Dissa konstgräsplaner

– Nummer två på listan över störst källa till mikroplaster är faktiskt granulat från konstgräsplaner…

Byt båttampar

– Slitna tampar till båten släpper ifrån sig mikroplaster och bör därför bytas ut. Välj gärna nya tampar av hampa eller bomull istället!

Foto: Sandra Junhammar

Reducera, återvinn, plocka upp och släng

– Försök om möjligt att undvika (det vill säga reducera) onödig plast, till exempel påsar och förpackningar.
– Plocka upp efter dig! Det vet du ju redan, såklart. Men alla gör inte det tyvärr, eftersom naturen är så nedskräpad.
– Släng saker rätt: det vill säga aldrig på marken (gäller även cigarettfimpar). Återvinn plastförpackningar. Resterande plast slängs i brännbart.

Skippa produkter med mikroplast

– Smink, tandkräm och hudvårdsprodukter kan innehålla mikroplast.
– För att slippa plastpartiklarna, undvik hygienprodukter med dessa ingredienser: polyethylene, polypropylene, polyethylene terephthalate, polymethyl methacrylate och nylon.

Foto: Sandra Junhammar

Jag har tidigare tipsat om miljövänliga & ekonomiska badrumsartiklar här.

Tvätta lagom och tagga ner shoppandet

– Fleece, akryl, polyester och andra kläder av syntetiska material släpper ifrån sig mikroplaster när vi tvättar dem. Vädra eller punktbehandla eventuella fläckar i första hand.
– Skippa sköljmedlet och fyll tvättmaskinen, så lossnar färre mikroplaster när du tvättar.
– Dra ner på konsumtionen: kanske kan du hyra, låna eller handla det du behöver second hand istället?
– Välj gärna plagg och prylar av naturmaterial (då slipper du ju plastpartiklarna helt och hållet). En liten sak som att välja komposterbara tandborstar av bambu, gör stor skillnad!

Visste du att fleece, akryl och polyester i själva verket är en form av plast? Bomull och linne är däremot exempel på naturmaterial. Foto: Sandra Junhammar

Sprid budskapet & påverka politikerna

– Engagera dig politiskt, eller stötta en organisation som driver dessa frågor, exempelvis Naturskyddsföreningen.
– Dela gärna detta inlägg eller nedanstående filmklipp med dina nära och kära på sociala medier!

Slutligen vill jag bara skriva att det kan vara svårt att eliminera plasten helt och hållet, för den finns ju verkligen överallt! Men med ganska enkla medel går det ju att successivt minska ned på användandet. Det har större betydelse än vad man kan tro, och tillsammans gör vi skillnad! ♥

Sandra Junhammar. Foto: Sandra Junhammar

Sandra Junhammar brinner för yoga, hållbar livsstil och personlig utveckling. Hon har valt ett liv i frivillig enkelhet och tagit en paus från jobbet som byggnadsingenjör. Sandra intresserar sig för självhushållning och strävar efter att leva nära och i samklang med naturen. I sina texter lyfter hon ämnen som rör hälsan och miljön, men också normer, minimalism och downshifting. Förhoppningen är att inspirera andra att frigöra tid och må bättre. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Blogg

Naturligare liv: Sex saker du (inte) vill veta om plast och mikroplast

Sandra Junhammar

Att plast och mikroplast kan vara skadligt för såväl vår egen som planetens hälsa har nog inte undgått någon. Men har du koll på vad plast och mikroplast egentligen är för något – vad det består av och hur det tillverkas/uppkommer? Är verkligen all plast farlig? Vilka är problemen och finns det några lösningar? Svaren hittar du i den här artikeln.

1. Vad är plast och vad består den av?

Plast är egentligen inte ett material, utan en grupp av flera material. De kommer i många olika varianter och former – men gemensamt för dem är att de är lätta, rostfria, isolerande och vanligtvis billiga.

Foto: Sandra Junhammar

Majoriteten av all plast som tillverkas har olja som huvudsaklig råvara, vilket såklart är problematiskt ur miljösynpunkt. En del av dem har även skadliga tillsatser, som exempelvis flamskyddsmedel och ftalater.

Men det finns även så kallade bio-plaster, vilka tillverkas av förnyelsebara råvaror (som till exempel stärkelse, mjölksyra eller etanol från sockerrör). Bio-plast finns i två varianter, dels en som är biologiskt nedbrytbar men också en som inte är det.

(Du kan läsa mer om plast i denna artikel från Naturskyddsföreningen)

Exempel på bio-plast (icke biologiskt nedbrytbar). Foto: Sandra Junhammar

2. Vad är mikroplast och vad består den av?

Mikroplast är ett samlingsnamn för små, små plastbitar (fragment) som har en storlek av en nanometer till fem millimeter. Mikroplast kan bildas oavsiktligt – dels släpper plastföremål ifrån sig partiklar när de slits, men det kan också uppkomma när vi inte återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt. Då bryts plastskräpet successivt ner till allt mindre bitar i naturen.

Men en del mikroplast (så kallad primär mikroplast) tillverkas faktiskt avsiktligt, i form av små korn eller pellets.

Foto: Sandra Junhammar

3. Vilka är problemen med plast?

Några av de främsta problemen med plast, är ju dels att en stor del tillverkas av olja men också att vissa sorter innehåller skadliga tillsatser. Ett annat problem är att majoriteten av all plast inte är biologiskt nedbrytbar, vilket innebär att det tar lång tid (hundratals år) innan den bryts ned helt – om ens någonsin.

Plasten orsakar också mycket lidande. Varje år skadas, drunknar och kvävs miljontals fåglar, fiskar och däggdjur – vilka har fastnat i eller ätit av skräpet.

Foto: Sandra Junhammar

4. Vilka är problemen med mikroplast?

Mikroplast kan orsaka stora skador på den marina miljön och dess organismer, det har veteskapliga studier visat. Men detta påverkar även oss människor. När havets minsta invånare får i sig plastpartiklarna (i tron att det är föda) så skapar det såklart stora problem för dem, men också för andra arter högre upp i näringskedjan, vilka i sin tur får i sig mikroplasterna. Man misstänker nämligen att plastpartiklarna knyter till sig miljögifter… Och dessa vill vi ju gärna undvika att äta (eller ens sprida från början), eller hur?

(Läs mer i denna artikel om du vill)

5. Är all plast farlig?

Det korta svaret är nej. Men med det sagt, är det inte helt lätt att veta vilken plast som är ”okej” och inte. Den här artikeln har dock en bra sammanfattning och en hel del tips och råd kring hur man kan tänka.

Jag vill också nämna att all plast släpper ifrån sig kemikalier när den hettas upp… Det kan vara bra att tänka på när man väljer redskap, behållare och så vidare till köket.

Foto: Sandra Junhammar

Tips! Jag har tidigare skrivit ett inlägg om att kemikalie- och plastbanta här.

6. Vilka lösningar finns och vad kan du göra?

Ta inte bilen i onödan

– Faktum är att största källan till mikroplaster kommer från trafiken, genom väg- och däckslitage.
– Välj därför (om möjligt) att gå, cykla eller åka kollektivt i första hand.

 

Dissa konstgräsplaner

– Nummer två på listan över störst källa till mikroplaster är faktiskt granulat från konstgräsplaner…

Byt båttampar

– Slitna tampar till båten släpper ifrån sig mikroplaster och bör därför bytas ut. Välj gärna nya tampar av hampa eller bomull istället!

Foto: Sandra Junhammar

Reducera, återvinn, plocka upp och släng

– Försök om möjligt att undvika (det vill säga reducera) onödig plast, till exempel påsar och förpackningar.
– Plocka upp efter dig! Det vet du ju redan, såklart. Men alla gör inte det tyvärr, eftersom naturen är så nedskräpad.
– Släng saker rätt: det vill säga aldrig på marken (gäller även cigarettfimpar). Återvinn plastförpackningar. Resterande plast slängs i brännbart.

Skippa produkter med mikroplast

– Smink, tandkräm och hudvårdsprodukter kan innehålla mikroplast.
– För att slippa plastpartiklarna, undvik hygienprodukter med dessa ingredienser: polyethylene, polypropylene, polyethylene terephthalate, polymethyl methacrylate och nylon.

Foto: Sandra Junhammar

Jag har tidigare tipsat om miljövänliga & ekonomiska badrumsartiklar här.

Tvätta lagom och tagga ner shoppandet

– Fleece, akryl, polyester och andra kläder av syntetiska material släpper ifrån sig mikroplaster när vi tvättar dem. Vädra eller punktbehandla eventuella fläckar i första hand.
– Skippa sköljmedlet och fyll tvättmaskinen, så lossnar färre mikroplaster när du tvättar.
– Dra ner på konsumtionen: kanske kan du hyra, låna eller handla det du behöver second hand istället?
– Välj gärna plagg och prylar av naturmaterial (då slipper du ju plastpartiklarna helt och hållet). En liten sak som att välja komposterbara tandborstar av bambu, gör stor skillnad!

Visste du att fleece, akryl och polyester i själva verket är en form av plast? Bomull och linne är däremot exempel på naturmaterial. Foto: Sandra Junhammar

Sprid budskapet & påverka politikerna

– Engagera dig politiskt, eller stötta en organisation som driver dessa frågor, exempelvis Naturskyddsföreningen.
– Dela gärna detta inlägg eller nedanstående filmklipp med dina nära och kära på sociala medier!

Slutligen vill jag bara skriva att det kan vara svårt att eliminera plasten helt och hållet, för den finns ju verkligen överallt! Men med ganska enkla medel går det ju att successivt minska ned på användandet. Det har större betydelse än vad man kan tro, och tillsammans gör vi skillnad! ♥

Sandra Junhammar. Foto: Sandra Junhammar

Sandra Junhammar brinner för yoga, hållbar livsstil och personlig utveckling. Hon har valt ett liv i frivillig enkelhet och tagit en paus från jobbet som byggnadsingenjör. Sandra intresserar sig för självhushållning och strävar efter att leva nära och i samklang med naturen. I sina texter lyfter hon ämnen som rör hälsan och miljön, men också normer, minimalism och downshifting. Förhoppningen är att inspirera andra att frigöra tid och må bättre. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024