I Växjö tingsrätt pågår en rättegång mot åtta personer som anklagas för omfattande momsbedrägerier vid karusellhandel med mobiltelefoner och IP-telefoni. De åtalade ska ha undanhållit skatt på cirka 190 miljoner kronor.

Det har skrivits åtskilligt om momsbedrägerier de senaste åren. Beloppen rör sig inte sällan om hundratals miljoner kronor och verksamheten bedrivs i flera europeiska länder. Upplägget kallas karusellhandel, vilket innebär att den sker mellan flera företag i olika länder som köper och säljer varor med hjälp av mellanhänder, för att vilseleda kontrollmyndigheterna och själva lägga beslag på skattepengarna.

Ett sådant fall avhandlas nu i Växjö tingsrätt. Det rör sig enligt Marianne Forsström, vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Malmö, om grov ekonomisk brottslighet. Hon har lett utredningen och står bakom åtalet mot de åtta personerna.

Det här är komplexa utredningar. Det handlar om gränsöverskridande handel i momskaruseller där försäljningen sker snabbt i flera olika led. Liz Kilenius, Skatteverket.

Utredningen är mycket omfattande. Den del av förundersökningen som ansågs relevant för åtalet och lämnats in till Växjö tingsrätt består av drygt 13 700 sidor. Dessa sidor redogör för misstänkt ekonomisk brottslighet begången mellan april 2019 och februari 2020.

Rättegången är planerad att pågå i 22 dagar. Den inleddes med sakframställan 26 januari och slutpläderingarna förväntas vara klara 17 mars.

– Det rör sig om svårutredd brottslighet med internationella förgreningar och komplicerade strukturer för den påstådda handeln, säger Marianne Forsström.

Två häktade

Två av de åtta misstänkta har suttit häktade sedan i mars förra året, den ene är en 35-årig företagare från Halmstad och den andra är enligt Smålandsposten en 31-årig elitdomare i fotboll från Ljungby. En 37-årig åtalad figurerar också i verksamhetens topp. Bland de åtalade finns dessutom en före detta politiker från Kronoberg, en dansk 60-åring, en 40-åring, en 35-årig kvinna från Stockholm, ytterligare en 31-åring samt två 35-åriga män.

Brottsrubriceringarna är grovt skattebrott, medhjälp till grovt skattebrott och näringspenningstvätt, grovt sådant. Åklagaren yrkar på näringsförbud i sju eller tio år för samtliga åtalade, och ett inblandat aktiebolag i Halmstad kan vid fällande dom få betala 10 miljoner kronor i företagsbot. Den som döms för grovt skattebrott kan som mest få sex års fängelse.

Samtliga åtalade har nekat till brott.

De åtalade är misstänkta för att ha undanhållit olika stora summor från statskassan, beroende på vilket uppdrag de har haft i verksamheten. Den 31-årige huvudmannen misstänks för grovt skattebrott genom att ha undanhållit cirka 97 miljoner kronor. Han misstänks även för medhjälp till grovt skattebrott, genom falska fakturor som lett till att han undanhållit 65 miljoner kronor.

Detta ska ha skett genom att 31-åringen har redovisat falska uppgifter i skattedeklarationer för sitt telekombolag, samt hanterat falska fakturor, och på så vis ha gett sitt bolag felaktiga avdrag för ingående moms. Brottsupplägget har också handlat om att slippa redovisa utgående moms genom påhittad handel med mobiltelefoner och telekomtjänster i form av IP-telefoni, och falska fakturor för samtalstid på nätet.

Komplexa utredningar

Skatteverket upptäckte att något inte stod rätt till och har deltagit i utredningen, som letts av Ekobrottsutredningen.

– Det här är komplexa utredningar. Det handlar om gränsöverskridande handel i momskaruseller där försäljningen sker snabbt i flera olika led, så det är komplicerat att utreda, säger Liz Kilenius, sektionschef på Skatteverket till Epoch Times.

Bara i Sverige bedöms momsbedrägerierna uppgå till cirka tre miljarder kronor per år. På EU-nivå kan det handla om 500 miljarder kronor per år, enligt en granskning som SR och andra europeiska medier gjorde 2019.

Hur stor andel av bedrägerierna som verkligen upptäcks kan Liz Kilenius inte svara på.

Men fallet som nu är uppe i Växjö tingsrätt, på 190 miljoner kronor, är ett av de större som Skatteverket har medverkat i.

– Det går inte att kontrollera bort detta helt och hållet. EU-reglerna möjliggör bedrägerierna, med momskaruseller, säger hon och syftar på reglering för momsredovisning som ska underlätta handel mellan EU:s medlemsländer.

Hon menar att Skatteverket kontrollerar och följer det här, eftersom den gränsöverskridande handeln är ett känt riskområde.

– Så länge man har de här redovisningsreglerna kommer bedrägerierna att fortsätta. Om det ska stoppas helt behöver man ett annat regelverk, säger Liz Kilenius.

Momslagen ändras

Den omfattande momsbrottsligheten har föranlett Skatteverket att initiera en ändring av den svenska momslagen (se faktaruta) rörande handel med elektronik.
– Den primära konsekvensen av momsbrottsligheten är skattebortfall, och att pengar som skulle kunna användas till det vi gemensamt behöver i samhället, inte hamnar där de ska, säger Liz Kilenius.

Skatteverket granskar enbart den skatterelaterade delen av momsbrotten. Ekobrottsmyndigheten utreder det kriminella. De ansvariga där är upptagna med rättegången i Växjö och har därmed inte varit tillgängliga för att svara på Epoch Times frågor.

Lars Korsell är forsknings- och utredningsråd på Brottsförebyggande rådet (Brå) och har god inblick i den organiserade ekonomiska brottsligheten.

– Det är ingen som vet den verkliga omfattningen av dessa brott. Förr gjorde Skatteverket beräkningar av skatteundandragandet men det finns inga färska siffror, säger han till Epoch Times.

Det handlar ofta om stora brottsupplägg, vilket illustreras av fallet i Växjö tingsrätt.

– 190 miljoner, det är ju egentligen 0,2 miljarder kronor, så det är ett väldigt stort mål. När man gör stora upplägg kan det bli väldigt stora pengar, men vad det handlar om sammanlagt i landet är svårt att säga, säger Lars Korsell.

Momsen lockar kriminella

Det finns speciella omständigheter kring momsen som gör den lockande för kriminella. Det kan snabbt bli mycket pengar när momssatsen normalt sett är 25 procent av varans pris.

Lars Korsell förklarar upplägget, utifrån ett generellt perspektiv:

Om ett företag köper in mer än det säljer så får det tillbaka pengarna från staten. Man jämför momsen på det man köper in med momsen på det man säljer, och om man säljer för lite kan man få tillbaka pengar.

– Det är naturligtvis väldigt attraktivt för kriminella att få pengar, säger han.

När man säljer varor till ett annat företag är det moms på det man säljer och den ska redovisas till Skatteverket.

– Typiskt sett säljer du ju för mer än vad du köper in för, det är själva idén. Men en del av beloppet som du får in ska inte behållas utan betalas in till staten som moms.

Läs också om hur Lars Korsell kartlägger den organiserade brottslighetens logistik.

Vid momsbedrägerier behåller säljaren momspengarna istället för att betala in dem till staten. Man skattar kanske inte heller för vinsten eller betalar arbetsgivaravgift. Då kan brottslingarna erbjuda bättre priser än sina lagliga konkurrenter.

– Det innebär att de lurar köparen men framför allt att de lurar staten.

Risk för upptäckt

Det är en komplicerad brottslighet, men den springande punkten är:

– De säljer varorna med moms men behåller pengarna själva, eller så får de tillbaka dem från staten, säger Lars Korsell.

Risken för upptäckt om man sysslar med momsbedrägerier ser han som ganska stor.

– Jag tror att den månatliga momskontrollen fungerar ganska bra, vilket innebär att uppläggen inte håller i det oändliga.

Därför dribblar de kriminella med flera olika företag och använder sig av så kallade målvakter som skriver sig som ägare av exempelvis företag, men som saknar tillgångar och därmed är immuna mot åtgärder från samhällets sida och därigenom skyddar de verkliga skurkarna.

Han ser brister, inte minst i själva momssystemets uppbyggnad, men också bland sådant som bör bidra till att problemet reduceras. Framför allt behöver seriösa inköpare iaktta större försiktighet när de träffar på någon som kan erbjuda billiga produkter.

– Är priserna lite för bra, finns det stor risk att det finns sådana här upplägg bakom, säger Lars Korsell.

I vissa fall har momsbedrägerierna finansierat terrorverksamhet, men det betyder inte att den kopplingen alltid finns.

– I dessa dagar finns det en tendens att se terrorfinansiering överallt. Den allmänna bilden är mera att det handlar om egen vinning, säger Lars Korsell på Brå.

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.