loadingSpyflugans larver kan äta upp död vävnad i sår – och lämna det friska i fred. På så vis kan larverna rena ett svårläkt sår på några dygn. Foto: L. Shyamal
Spyflugans larver kan äta upp död vävnad i sår – och lämna det friska i fred. På så vis kan larverna rena ett svårläkt sår på några dygn. Foto: L. Shyamal
Hälsa

Larver läker sår bättre än antibiotika

Lotta Svedin

Larver kan ha förmåga att läka sår bättre än både antibiotika och kirurgi, något som använts långt tillbaka i historien. När problem med resistenta bakterier i dag växer kan användning av larver vara ett alternativ. Det säger Christina Lindholm, professor emerita i klinisk omvårdnad och sårforskare. 

I dag används larvterapi väldigt sparsamt i Sverige – trots att den kan vara bättre än både antibiotika och kirurgi. Enligt Christina Lindholms artikel på forskning.se kan det bero på att patienter har upplevt starka äckelkänslor, trots att behandlingen visat sig ha effekt.

Under historien har larver spelat en viktig roll vid sårrengöring inom medicinen. Men i stora delar av världen försvann metoden när antibiotikan gjorde sitt intåg på 1940- och 50-talen.

I takt med att antibiotikaresistenta bakteriestammar blivit allt vanligare har emellertid ett behov av alternativa behandlingsmetoder uppstått, och intresset för larver har vaknat på nytt.

Av artikeln framgår att det finns många gamla kulturer som har använt larver för att rena sår, något som finns beskrivet redan i Jobs bok i Bibeln. Man vet till exempel att aboriginer dränkte trasor med koblod för att det skulle komma flugor och lägga ägg, varpå man tog dem och använde larverna. Mayafolket gjorde på liknande vis. Det är en vitt spridd metod sedan årtusenden, som då och då dyker upp på nytt.

Metoden kartlades vetenskapligt under tidigt 1900-tal. De larver som kan användas för upprensning av sår hör till några olika arter av spyflugor. Dessa äter bara död vävnad och har även andra egenskaper som är gynnsamma för sårets rening och läkning. Bland annat utsöndrar de ett sekret som innehåller enzymer som bryter ned den döda vävnad de sedan äter.

– I dag använder vi metoder som innebär att såret görs så rent som möjligt för att kunna läka. Det bildas något vi kallar biofilm i sår som står öppna ett tag, och i den har man också kunnat se att det finns svamp. Det ger upphov till ett slags skelett som bakterier fångas i. För att såret ska läka behöver man få bort biofilmen, och det är något fluglarver förmår göra, säger Christina Lindholm, i artikeln. 

I dag används metoden främst för svårläkta sår, såsom bensår hos äldre patienter. Förr odlades larver för medicinskt bruk på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, men nu importeras de från andra länder.

Spyflugelarver fixar såret på tre dygn och växer från någon millimeter till cirka en centimeter.

– När man ser den effekt behandlingen har blir man ödmjuk. Man känner nästan sympati för de där små fluglarverna som har gjort så stor nytta. När de är klara ska de gå hädan, in i en plastpåse och begravas i soporna, säger Christina Lindholm, i artikeln.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingSpyflugans larver kan äta upp död vävnad i sår – och lämna det friska i fred. På så vis kan larverna rena ett svårläkt sår på några dygn. Foto: L. Shyamal
Spyflugans larver kan äta upp död vävnad i sår – och lämna det friska i fred. På så vis kan larverna rena ett svårläkt sår på några dygn. Foto: L. Shyamal
Hälsa

Larver läker sår bättre än antibiotika

Lotta Svedin

Larver kan ha förmåga att läka sår bättre än både antibiotika och kirurgi, något som använts långt tillbaka i historien. När problem med resistenta bakterier i dag växer kan användning av larver vara ett alternativ. Det säger Christina Lindholm, professor emerita i klinisk omvårdnad och sårforskare. 

I dag används larvterapi väldigt sparsamt i Sverige – trots att den kan vara bättre än både antibiotika och kirurgi. Enligt Christina Lindholms artikel på forskning.se kan det bero på att patienter har upplevt starka äckelkänslor, trots att behandlingen visat sig ha effekt.

Under historien har larver spelat en viktig roll vid sårrengöring inom medicinen. Men i stora delar av världen försvann metoden när antibiotikan gjorde sitt intåg på 1940- och 50-talen.

I takt med att antibiotikaresistenta bakteriestammar blivit allt vanligare har emellertid ett behov av alternativa behandlingsmetoder uppstått, och intresset för larver har vaknat på nytt.

Av artikeln framgår att det finns många gamla kulturer som har använt larver för att rena sår, något som finns beskrivet redan i Jobs bok i Bibeln. Man vet till exempel att aboriginer dränkte trasor med koblod för att det skulle komma flugor och lägga ägg, varpå man tog dem och använde larverna. Mayafolket gjorde på liknande vis. Det är en vitt spridd metod sedan årtusenden, som då och då dyker upp på nytt.

Metoden kartlades vetenskapligt under tidigt 1900-tal. De larver som kan användas för upprensning av sår hör till några olika arter av spyflugor. Dessa äter bara död vävnad och har även andra egenskaper som är gynnsamma för sårets rening och läkning. Bland annat utsöndrar de ett sekret som innehåller enzymer som bryter ned den döda vävnad de sedan äter.

– I dag använder vi metoder som innebär att såret görs så rent som möjligt för att kunna läka. Det bildas något vi kallar biofilm i sår som står öppna ett tag, och i den har man också kunnat se att det finns svamp. Det ger upphov till ett slags skelett som bakterier fångas i. För att såret ska läka behöver man få bort biofilmen, och det är något fluglarver förmår göra, säger Christina Lindholm, i artikeln. 

I dag används metoden främst för svårläkta sår, såsom bensår hos äldre patienter. Förr odlades larver för medicinskt bruk på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, men nu importeras de från andra länder.

Spyflugelarver fixar såret på tre dygn och växer från någon millimeter till cirka en centimeter.

– När man ser den effekt behandlingen har blir man ödmjuk. Man känner nästan sympati för de där små fluglarverna som har gjort så stor nytta. När de är klara ska de gå hädan, in i en plastpåse och begravas i soporna, säger Christina Lindholm, i artikeln.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025